EU-kommissionen publicerade 1997 två s k greenbooks om trafik. Den ena heter "ETT TRAFIKNÄT FÖR ALLA. - Att förverkliga kollektivtrafikens möjligheter i Europa." 1). Innehållet sammanfattas på denna web-sida. Den andra boken sammanfattas i ett separat dokument. Mellan 1970 och 1993 ökade persontransporterna i unionens 15 medlemsstater med 3,2 % årligen, medan den genomsnittliga tillväxten av bruttonationalinkomsten , BNI, (i reala termer) var 2,4 %.

Persontransporterna ökade alltså snabbare än ekonomin. Under samma period har den dagliga sträcka, som den genomsnittlige europén reser, ökat från 16,5 km till 31,5 km. Den växande efterfrågan på transporter har huvudsakligen lett till en ökning av privatbilismen. Av totala transportarbetet (mätt i antalet person-km) görs 75 % i personbil, 8 % i buss, 6 % i tåg, 5 % med flyg, 3 % till fots, 1,5 % per cykel, och 1 % via spårvagn och tunnelbana.

Tillväxten i person-km har för perioden 1970 till 1993 varit: för bil 120 %, för flyg 442 %, för buss 40 %, och för tåg 24 %.

Mellan 1975 och 1995 har antalet bilar per 1000 invånare i EU ökat från 232 till 435. Transporter svarar i snitt för 7 % av BNI inom EU. Ca 8,5 miljoner människor har sin försörjning inom transportsektorn. Men ca 40 % av de europeiska hushållen saknar fortfarande bil. De kollektiva marktransportmedlen tappar således hela tiden marknadsandelar, enligt den marknadsspiral som illustreras till höger. EU-kommissionen ska enligt grönboken vidta en lång rad åtgärder för att försöka stärka kollektivtrafiken. Ett av målen är att skapa en "individualiserad kollektivtrafik", ett annat är att göra kollektivtrafiken mer lätt-tillgänglig. Drygt 80 miljoner européer (dvs. inom EU) måste för alltid eller under viss tid leva med en nedsatt rörelseförmåga. Minst 50 % av de äldre har inte tillgång till egen bil.

Marknadsspiral kollektiv / individuell trafik. Ökad massbilism underlättar spridning av bostäder, arbetsplatser, affärer, servicecentra och fritidsanläggningar. Detta minskar kollektivtrafikens möjligheter. Detta nödvändiggör ökad bilism. Detta lockar till ännu större spridning av bostäder, arbetsplatser, affärer, etc.

Den genomsnittliga fordonshastigheten har i de större städerna sjunkit med 10 % de senaste 20 åren. I centrala delar har den sjunkit under 18 km/tim. Det innebär, att hastigheten under rusningstrafik är lägre än på den tid, då man körde med häst och vagn. Trafikstockningarna i städerna kostar ca 2 % av BNI, motsvarande ca 1.000 miljarder kr. Detta är 4 gånger mer, än vad som satsas på kollektivtrafik i hela EU. Men utbyggnader av vägarna leder bara till ännu mer vägtrafik.

EU-kommissionen har också analyserat olika typer av lagstiftning. Bl a har man studerat den fullständiga avregleringen och privatiseringen av busstrafiken, som infördes 1986 i Storbritannien. Men passagerarunderlaget minskade till årsskiftet 93/94 med drygt 27 %. Samtidigt ökade de faktiska taxorna med ca 25 %. Informationen till busspassagerarna blev praktiskt taget obefintlig, på grund av konkurrensen mellan bussbolagen. Kommissionen avser därför inte genomföra en sådan avreglering.

Kommissionen har också studerat biljettintäkternas bidrag till täckning av driftskostnaderna i kollektivtrafiken. Statistik har gjorts på 15 stora städer i medlemsländerna. 1985 var täckningsbidraget i snitt 43,5 %. 1993 hade det stigit till 44,9 %. Biljettintäkterna gav inget bidrag till förnyelse av fordon, hållplatser och trafikleder. Vägtrafikens miljökonsekvenser är också svåra. Ca 50.000 människor omkommer varje år inom EU i transportolyckor, nästan samtliga i vägtrafikolyckor. 20 % av EU:s invånare lider av oacceptabelt trafikbuller. Vid en utnyttjandegrad på 50 % i bussar och pendeltåg, är energiförbrukningen per person-km ca en femtedel av den för privatbilismen. Av luftföroreningarna beräknas vägtrafiken ge upphov till 62 % av koloxidutsläppen (CO), 50 % av kväveoxidutsläppen (NOx), 33 % av kolväteutsläppen (CH), och 17 % av koldioxidutsläppen (CO2) i EU.

De vinster, som skulle kunna göras i EU inom områdena hälso- och sjukvård och social service, om allmänna färdmedel användes i större utsträckning, har i en engelsk citerad studie uppskattats till mellan otroliga 1.700 och 7.500 miljarder kr årligen. För luftföroreningar har kommissionen utarbetat ett förslag till ramdirektiv. Det innebär, att man sätter gränsvärden och larmtrösklar för 14 typer av luftföroreningar. Gränsvärdena ligger under de för närvarande tillåtna värdena, och de bedöms bli bindande om 10 - 15 år. 1) EU-kommissionens grönbok: "ETT TRAFIKNÄT FÖR ALLA. - Att förverkliga kollektivtrafikens möjligheter i Europa." Bryssel 29.11.95. Svensk översättning från Kommunikationsdepartementet. ISBN 92-77-97199-1. 54 sidor.