EU-kommissionen har i nov 1995 givit ut en grönbok "För en rättvis och effektiv prissättning inom transportsektorn" (Ref 1). Man försöker få vägtrafikanterna att betala de kostnader, man orsakar andra (s k internalisering av de externa kostnaderna). Det kan t ex vara kostnader för vägbyggande och vägunderhåll, som drabbar skattebetalarna, luftföroreningar och buller, som t ex drabbar boende vid vägen, olyckor som t ex drabbar oskyddade trafikanter på vägen, samt trängsel, som drabbar alla andra transportkonsumenter.	Prissättningen anses rättvis i den meningen, att den drabbar alla farkostslag (t ex flygplan och vägfordon), farkosttyper (t ex personbilar, lastbilar och bussar) och farkostgenerationer (t ex gamla och nya bilar) lika i proportion till den skada, som de åstadkommer. Prissättningen blir effektiv i den meningen, att de skadliga beteendena minskar, och att uppoffringar och kostnader reduceras totalt inom EU.

	I bl a sammanfattningen uppskattar kommissionen, att de externa kostnaderna inom EU, i andelar av BNP, är för:

Trängseln	2,0 %	De fyra posterna i tabellen motsvarar ca 2.125 miljarder SEK (dvs. ca en tusenlapp per EU-invångare). över 90 % av kostnaderna orsakas av vägtransporterna! I grönboken finns två tabeller, som jämför väg- och järnvägstrafik. Deras innehåll har här räknats om till svenska mått. Trängseln (som knappast finns på järnvägssidan) har inte medtagits i tabellerna. Däremot har luftföroreningarnas klimateffekter tagits med.
Olyckorna	1,5 %.
*Luftföroreningarna	0,4 %
Bullret	Minst 0,2 %.

*(exkl klimateffekten, som ska motverkas av en CO₂-avgift).

Vägtrafikens sammanlagda andel av de externa kostnaderna blir 98 %. Dess persontransporter svarar för 77 % av de externa kostnaderna, mot 21 % för godstransporterna. Järnvägens bidrag till de totala externa kostnaderna är försumbart, på grund av de få tågmilen och den låga miljöpåverkan från tågen,. Vägtrafikens andel, de 98 procenten, skulle uppenbarligen ha sjunkit något, om bl a flygtrafiken hade tagits med i tabellen. De totala externa kostnaderna (exkl trängsel) enligt tabell 2 på ca 1.300 miljarder SEK/år, är naturligen mindre än de ca 2.100 miljarder SEK/år (inkl trängsel, men exkl klimateffekter), som ovan citerades ur rapportens sammanfattning.

En mer nyanserad bild av EU´s syn på vägtrafikens kostnader får man i tabell 3 ur grönboken. Den visar situationen i Frankrike 1991. För att göra resultaten mer jämförbara med svenska förhållanden, har de franska francen i grönboken här omräknats i % av vägtrafikens totala externa (obetalda) kostnad på 79,8 miljarder SEK/år. Detta underskott har satts till - 100 % (längst ner till höger i tabellen). Om man enbart proportionerar om underskottet med hänsyn till folkmängden (Sverige 8,8, Frankrike 58,1 miljoner), skulle ett motsvarande underskott i Sverige vara ca 12 miljarder SEK/år.

Intäkts-/kost- nadspost	Tvåhju- lingar	Bilar, Bensin	Bilar, Diesel	Lätta skåpbilar, Bensin	Lätta skåpbilar, Diesel	Lastbilar, Diesel	Bussar, Diesel	Totalt, Diesel
Tätortstrafik
Skatteintäkter	2,4	61,1	8,3	7,5	9,0	3,4	1,1	92,8
Vägkostnad	2,1	33,1	9,4	5,9	13,0	7,7	0,8	72,0
Delskillnad	0,3	28,0	-1,1	1,6	-4,1	-4,2	0,3	20,8
Externa kostnader		-
Buller	1,1	8,7	2,1	1,8	2,4	0,7	0,2	17,0
Föroreningar	3,5	13,2	3,4	0,7	4,0	2,4	1,0	28,2
Växthuseffekt	0,2	4,6	1,0	0,8	1,9	0,6	0,2	9,3
Olyckor	7,5	19,5	5,4	0,5	0,7	0,5	0,2	34,2
Trängsel	0,0	14,8	4,6	3,7	6,7	1,1	0,0	31,0
Delsumma	12,3	60,8	16,5	7,5	15,7	5,4	1,5	119,7
Underskott	-11,8	-32,4	-18,5	-5,8	-19,6	-9,6	-1,1	-98,9
Underskott per fordons-km, i SEK/km.	-0,95	-0,30	-0,60	-0,39	-0,61	-3,80	-1,40	-
Landsbygdstrafik
Skatteintäkter	2,6	87,9	19,2	5,9	6,2	36,6	4,7	163,2
Vägkostnad	1,5	37,5	16,3	3,7	5,7	32,2	2,8	99,7
Delskillnad	1,2	50,5	2,9	2,1	0,5	4,4	2,0	63,5
Externa kostnader
Buller	0,0	1,7	0,7	0,1	0,2	0,7	0,0	3,3
Föroreningar	0,5	2,4	0,5	0,0	0,2	5,0	0,5	9,1
Växthuseffekt	0,2	5,2	2,3	0,3	1,0	4,2	0,3	13,5
Olyckor	3,9	20,1	8,8	0,3	1,0	4,4	0,3	38,8
Trängsel	0,0	0,0	0,0	0,0	0,0	0,0	0,0	0,0
Delsumma	4,6	29,4	12,2	0,7	2,3	14,4	1,2	64,7
Underskott	-3,5	21,1	-9,3	1,4	-1,8	-10,0	0,8	-1,1
Underskott per fordons-km, SEK/km.	-0,39	0,12	-0,12	0,04	-0,08	-0,33	0,23
Tätorts- + landsbygdstrafik, Totalt underskott
	-15,3	-11,1	-27,7	-4,7	-21,4	-19,4	-0,4	-100,0
Underskott per fordons-km, SEK/km.	-0,72	-0,04	-0,25	-0,17	-0,38	-0,60	-0,12

Man observerar till en början, att underskottet i landsbygdstrafiken är litet (-1,1 %), och att tätortstrafiken helt dominerar underskottet (98,9 %). På landsbygden ger personbilar med bensindrift t o m ett överskott, genom att ägarna betalar förhållandevis mycket i skatt. Det uppvägs delvis av ett underskott för personbilar med diesel. Olyckor är den dominerande kostnadsposten för både personbilarna och alla fordonsslag tillsammans. Växthuseffekten och föroreningarna (inklusive luftföroreningarna) ger också stora bidrag. Trängseln har inte för något fordonsslag ansetts bidra med några kostnader på landsbygden. Om man på landsbygden istället räknar per fordons-km, är lastbilarna den stora boven, tillsammans med tvåhjulingar (främst mc) och personbilar med diesel. Bussar och personbilar med bensindrift ger överskott.

Den intressanta delen är tätortstrafiken, p g a att den totalt dominerar underskotten. Här ger alla fordonsslag underskott. Det största underskottet ger personbilar med bensindrift. Både olyckorna, trängseln, föroreningarna och bullret ger stora bidrag, både från personbilarna och totalt. Lätta skåpbilar ger ett förvånande stort underskottsbidrag, främst med dieseldrift. Bussarnas bidrag är försumbart. Om man betraktar tätorts- och landsbygdstrafiken tillsammans, ger återigen alla fordonsslag underskott. Dieselfordonen (personbilar, skåpbilar, lastbilar och mc) dominerar. Per fordons-km ger mc ett förvånande stort bidrag, med hänsyn till sin korta färdsträcka året runt. Lastbilarna ger också ett högt underskott per fordons-km, liksom övriga dieselfordon.

Ett motsvarande underlag saknas för Sverige. Det skulle vara värdefullt för att dämpa övertonerna i debatten. Troligen skulle utfallet bli snarlikt det franska. Resultaten gäller vid dagens värderingar av trängsel, olyckor, föroreningar och buller. Med den växande världsbefolkningen, ännu snabbare växande biltrafiken, och det krympande miljöutrymmet, torde uppskattningarna av de externa kostnaderna bara komma att öka.

1) EU-kommissionens grönbok: "FÖR EN RÄTTVIS OCH EFFEKTIV PRISSÄTTNING INOM TRANSPORTSEKTORN. - Politiska alternativ vid internalisering av de externa kostnaderna för transporter i Europeiska Unionen." Bryssel 20.12.95. Svensk översättning. Kommunikationsdepartementet 5179/96. 60 s. 11 bil (15 s).