Persontransporter

Föregående sida: Varför öppna gränssnitt mellan delarna? Till svenska huvudsidan Index för engelska termer För kompletterande och mer up-to-date information, se den engelsk-språkiga sidan Nästa sida: Hur minskas transportbehoven med balktrafik?

Tillbaks till gruppsidan På denna sida ska vi titta lite på vad det finns för möjligheter att transportera människor och deras tillbehör på ett praktiskt sätt. Allmänna transportmedel gör det inte lätt att ta med cyklar och husdjur; ofta är det förbjudet. Men ett bra balktrafiksystem ska ju helst vara anpassat så långt som möjligt till resenärernas behov.

Fotgängare

Fotgängare kan hämtas upp direkt i markplanet. Dörrar finns troligen på båda fordonssidorna, i höjd med varje sätesrad, för att möjliggöra snabb i- och urstigning. Barnvagnar, rullstolar, bagagekärror m m kan köras direkt in i balkfordonen, om man beställer en vagn med 2- eller 4 personers bredd, och begär bagageplats.

Cyklister

En hopfälld cykel kan troligen tas med i alla fordonen, ned till enpersons-kabiner, längst bak. Den spänns då fast, för att inte vålla skada vid nödbromsning.

En hel cykel kan tas med i balkfordonen för två personers bredd. Den spänns också fast. Cyklisten till höger lär dock få problem med att få med sin cykel.

Genom att bilträngseln reduceras, och därmed både olycksrisken för oskyddade trafikanter, avgaserna och bullret minskar, samtidigt som avstånden förkortas, blir cyklandet vanligare igen. Stadsdelar kan efter hand göras helt bilfria. Hälsotillstånden förbättras och ger vinster både för enskilda och samhällsekonomin.

Användningen av balkvagnarna

I vägtrafiken krävs omfattande utbildning för att få köra bil. Utbildningskostnaden är hög. Många kategorier av människor stängs ute.

I balktrafiken har krävts, att också barn, gamla och handikappade kan utnyttja systemen med begränsad övning. Sådan övning kan ges t ex i skolor och pensionärsföreningar. Olika personer (t ex i samma hushåll) kan resa samtidigt åt olika håll, utan att vara beroende av bilar.

De enda färdigheter, som behövs, är att på ett stoppställe kunna:
  • kalla på en vagn,
  • tala om vart man vill resa och
  • betala för resan.

Dessa tre åtgärder kan ytterligare förenklas. Det är t ex möjligt att på stoppstället ha en läsare för ett s.k. "smart card", liknande ett bankomatkort. I kortet är inlagrat resenärens vanliga måladresser. Ska man hem, trycker man t ex på "0". Ska man till skolan eller jobbet, trycker man på "1". Ska man till sonen eller dottern, eller farmor eller mormor, trycker man på "2" eller "3".

Priset för resan räknas successivt ner på ett konto som är knutet till kortet.

Ytterligare förenklingar för resenärerna är möjliga. Nya s k kontaktlösa kort kan läsas automatiskt på 0,5 - 1 m avstånd. Denna typ av kort finns runtom i världen. I Sverige finns de t.ex. i busstrafiken i Uppsala.

Man behöver inte ens ta upp det ur fickan. Om man inte tackar nej och väljer något annat, hämtar systemet fram det vanliga fordonet för färd till det vanliga stället (t ex ett 1-personsfordon för arbetspendling). Det kontaktlösa kortet slits inte heller ut, eller sliter på någon kortläsare.

Därutöver kan man med modern elektronik, både på stoppställena, i vagnarna, i hemmen och på jobben, i det aktiva kortet till låg kostnad bygga in ett stort antal tjänster, inkl t ex redovisning av kostnaderna för den senaste tidens resor, och möjligheter till olika kontakter med omvärlden under resan (t ex via radio, TV, telefon m m). Utredningar, prov och statistik får visa, vad människor efterfrågar.

Vilka oönskade händelser kan resenärerna skyddas mot?

Vandalisering genom icke-resenärer (jfr. t ex tunnelbanevagnar, spårvagnar och bilar).

Vagnarna hänger svåråtkomliga och låsta ca 5 m över marken. De sänks bara ner, när en betalande resenär beställt en vagn. Om någon t ex reser en stege mot en parkerad vagn eller kastar sten på den, känner vagnen av det (jfr larmade bilar), och kan t ex flytta sig till en säkrare plats. Varje vagn skulle kunna ha en videokamera så att ledningscentralens personal kan få en uppfattning om läget.

Vandalisering genom resenärer (jfr. t ex tunnelbanevagnar och spårvagnar).

Resenärer kan beställa resor via ett aktivt kort och en kod (jfr bankomatkort). Det aktiva kortet är dock mycket säkrare än bankomatkortet.

Också en godkänd resenär kan, t ex tillfälligt alkohol- eller narkotikapåverkad, vandalisera vagnen inuti (t ex ett en-personsfordon). Men om vagnen vandaliserats av föregående resenär, kan nästföljande resenär skicka den på städning, och få en ny vagn.

Samtidigt kan vandaliseraren ställas till ansvar. Identifieringen kan med bibehållet skydd för personintegriteten lösas via aktiva kort med inbyggda spärrar för identifieringen.

Resenärerna har också praktisk nytta av möjligheten till identifiering. Om någon t ex glömt saker i en vagn, kan ägaren spåras. Om någon resenär söks, t ex vid olycksfall i familjen, kan man snabbt nå den eftersökte på hans fordonsplats.

Gratisåkning (jfr t ex tunnelbanor, spårvagnar och ledbussar).

Koden medför, att ett tappat aktivt kort inte kan användas, eftersom upphittaren inte har eller kan få fram koden.

Fortfarande kan en människa genom hot avkrävas både kortet och koden. Så fort den, som berövats båda, släppts lös, kan han/hon, genom vilken vanlig telefon eller beställningsterminal i balktrafiken som helst (t ex på ett stoppställe, hemma eller på jobbet), blockera kortet, för att hindra att tjuven reser på ägarens bekostnad.

När vagnen kallats ner från balken, och den resenär som beställt en resa med balkfordonet, ställt sig inom någon meter från fordonet med sitt aktiva kort i fickan, så öppnas skjutdörrarna på fordonssidan. Om någon vill gå in, utan ett kort i fickan med betald resa, så släpps vederbörande inte in.

Fortfarande är det möjligt att tränga sig in omedelbart efter t ex en rullstolsburen person, som dörrarna öppnats för. Men alla resenärer inne i vagnen kan ganska osynligt trycka på en nödknapp i armstödet. Då öppnas en kontakt med en informationscentral, som uppmanar gratisresenären att gå av.

Våld (jfr. t ex tunnelbanor resp bilar).

Rädslan för att råka ut för våldbenägna personer och rånare avhåller många människor från att utnyttja storstädernas kollektivtrafik, i synnerhet på natten. Det ligger nära till hands att tycka att obemannade fordon skulle vara än mer utsatta för våld än bemannade. Men just detta har inte varit något problem på de platser där man använder förarlösa kollektivtrafikfordon, som t.ex. Docklandsbanan i London.

Om man vill undvika våld, t ex då nattetid, har man, i ett automatiskt system som t.ex. FlyWay, möjlighet att beställa ett privatfordon, på samma sätt som när man beställer en taxi.

Docklands Light Railway in London, England Denna möjlighet finns inte i den befintliga kollektivtrafiken. Dessutom är FlyWays vagnar, liksom nästan alla vagnar i automatiska transportsystem, kameraövervakade. Trafikpersonal som ser att något händer i en vagn kan dirigera denna vagn till en bemannad station.

Alternativt till en diskret knapptryckning i armstödet, kan en resenär i ett flerpersonsfordon, som upplever sig hotad, skrika på hjälp, vilket aktiverar mikrofon- och högtalarsystem. Då kan informationscentralen också spela in händelsen i vagnen med ljud och bild som bevis. Man kan också låsa vagnsdörrarna och dirigera vagnen till närmaste bemannade stoppställe.

Bomber i vagnarna
(jfr t ex bilar, bussar och tunnelbanor i bl a USA, Japan, Frankrike, Nordirland och Israel).

Fortfarande kan en person, som identifierat sig, köpt ett kort (jfr månads- eller årskort i lokaltrafiken) och betalat för sig via kortet, ställa en bomb i en vagn. Om bomben är kraftig, kan balken sprängas itu. Förövaren kan i sådana fall identifieras. Brottet på balken upptäcks omedelbart, och bakomvarande fordon nödbromsar. Det första kanske måste bromsa kraftigt, men de övriga kan bromsa successivt mjukare. Trafiken, som skulle in på den brutna länken, läggs omedelbart om. To top of Page Med aktiva kort, processorer i fordonen, och fibrer i banan, kan alltså ett bättre skydd resenärernas säkerhet skapas, än det som nu existerar i något befintligt trafiksystem. återigen kan åtgärderna anpassas till, vad människor efterfrågar.


Copyright © 2004, SwedeTrack System.
Last Updated: 2007-01-17
Webmaster
This site is maintained by Johnson Consulting