Hur minskas transportbehoven med balktrafik?

It's really hard to understand something if you think there are no more questions to ask.
You can't be given an answer if you think you already have the only answer there is.

Som i många andra sammanhang är det så, att den billigaste fordonskilometern för hela samhället är den insparade.
Uppenbarligen kräver fordonskilometrar investeringar i fordon samt drift och underhåll av både fordon och vägar. Efter en tid är vägen full av fordon som har svårt att ta sig fram med acceptabel hastighet, och då behövs det också nya väginvesteringar.

Transport vehicle for workers at the Volkswagen factory in Wolfsburg, Germany

Som i många andra sammanhang är det så, att den billigaste fordonskilometern för hela samhället är den insparade. Uppenbarligen kräver fordonskilometrar investeringar i fordon samt drift och underhåll av både fordon och vägar. Efter en tid är vägen full av fordon som har svårt att ta sig fram med acceptabel hastighet, och då behövs det också nya väginvesteringar.

Man kan inte vänta sig, att vare sig oljeleverantörer, bilindustrier eller vägföretag vill spara fordonskilometrar.
Tvärtom driver de på allt vad de kan, för att öka användningen av bilar och vägar.
Hittills har politikerna inte orkat hålla emot, därför att det inte har funnits ett alternativ, som kan göra samma transportarbete till en lägre kostnad för resurser, sociala konsekvenser och miljö.
Om dessutom i samma alternativ en förmåga är inbyggd att kapa bort en del av transportarbetet som onödigt, så gör det alternativet ännu mer konkurrenskraftigt.
Boverket beskriver ("Sverige år 2009", förslag till vision, sidan 74, uppe t v), hur bl a storstadsregionerna spritts över allt större ytor.
Om folkmängden och tätortsarealen i t ex Göteborgsregionen år 1945 sätts till 100, så är motsvarande siffra för 1990 154 resp 629. D v s när regionens folkmängd ökat med 54 %, så har arealen, där de bor, vuxit mer än 6 gånger. En av de viktigaste orsakerna är biltrafiken. Den kräver jättelika ytor. När tätortsarealen då växer, tvingas allt fler att ha bil. Det ökade bilinnehavet kräver i sin tur mer vägar, trafikkaruseller och parkeringsplatser. Och så är spiralen med accelererande ytspridning igång.
Minskningen uppstår gradvis under en lång tidsperiod (kanske 15 - 70 år). Den totala omfattningen är dock begränsad (max kanske 50 %).
Men som följd av det minskade transportbehovet, uppstår en rad positiva följdeffekter. Resurser, som mark, materiel, arbetskraft och energi, sparas. Trängsel, buller, avgaser och olyckor minskar. Folkhälsan förbättras, genom mer gång och cykling korta sträckor. Energiåtgången för husuppvärmning kan sänkas genom överglasning av gatorna. Energibidraget till den globala miljöförstöringen (t ex försurning, ozonskiktsförstöring, växthuseffekt) reduceras.

Minskning av transportbehoven genom balktrafik

Samlokalisering av arbete/service och boende hindras nu av bullrande, avgasspridande och farliga lastbilar och personbilar. När bullret, avgaserna och farligheten försvinner med balktrafik, finns i nybyggda områden inte längre något hinder för en samlokalisering (om inte arbetsplatserna i sig själva sprider gifter och buller. Detta gäller på allt färre arbetsplatser, efter hand som tjänstesektorn växer, och miljösaneringen fortskrider). Genom samlokaliseringen sparas många nya fordonskilometrar.

Befintliga bilytor, t ex för vägar och gator, trafikkaruseller och parkeringar, invid dagens arbetsplatser, bostadsområden och servicecentra, kan frigöras för kompletterande tillbyggnad av vad som fattas av boende, arbete och service. Detta minskar också det nödvändiga resandet.

Stadsbebyggelsen förtätas, samtidigt som tillgängligheten och grönytorna ökar. Tillgängligheten på närmare håll av behövda funktioner, minskar behovet av på längre resor.

Elektronisk kommunikation kan ske mellan människor i hem, arbetsplatser, affärer, banker m m via fibrerna i balkarna. Detta minskar också behoven att resa.

Balktrafiken kan sköta hemtransporter av varor m m, på ett mycket resurssnålare och mera samordnat sätt än privat via personbil.

Direkttrafik mellan start- och målpunkt används, istället för radiell masstrafik med pendeltåg, tunnelbanor och bussar, med byten i centrum, vilket förlänger resorna.

Rakare trafikleder är möjliga, genom att balkbanorna - i motsats till bilvägar - inte så ofta behöver krökas för att undvika intrång (t ex runt citykärnor, parkytor eller hus), eller ge stora avståndsmarginaler för avgaser, föroreningar och buller.
Kringåkandet med bil för att leta efter mål minskar, genom sökmöjligheter efter mål i balktrafiken via beställningsterminaler i hem, på arbetsplatser, på stoppställen och i fordon, med direktfärd till målens närhet.
Kringåkande med bil för att leta efter parkeringsplatser behövs inte heller.
Ökad framkomlighet uppnås överallt för fotgängare och cyklister, vilket innebär, att många lokala, korta bilresor kan ersättas med promenader och cykelturer.
Möjlighet att ta med cykel medför, att längre bilresor kan ersättas av kortare balkresor, avlösta av cykelfärder.
Möjlighet till överglasning (eller inbyggnad) av allt fler gator uppstår, genom att avgasemitterande bilar successivt elimineras. Detta gör det möjligt att komfortabelt gå och cykla året runt, utan regn- eller vinterkläder. Behoven av bil vintertid och vid dålig väderlek minskar (samtidigt som värmeförlusterna från husen reduceras).

Copyright © 2004, SwedeTrack System.	Last Updated: 2007-01-17		This site is maintained by Johnson Consulting