Samhällsekonomiska jämförelser

Det svenska skattesystemet är inkonsekvent! Varför är det inte moms på momsen, när det är moms på energiskatten?

veriges riksdag har lagt fast Sveriges övergripande mål för trafikpolitiken:

"Det övergripande målet för samhällets trafikpolitik ska vara att erbjuda medborgarna och näringslivet i landets olika delar en tillfredsställande, säker och miljövänlig trafikförsörjning till lägsta möjliga samhällsekonomiska kostnader."

et övergripande målet trycker alltså på, att jämförelsen mellan olika alternativ ska göras genom en samhällsekonomisk kostnadsanalys. Ingrepp i samhällssystem kan generellt värderas via den förändring i nytta och uppoffringar för olika parter, som ingreppet leder till. Riksrevisionsverket föreskriver sådana samhällsekonomiska konsekvensanalyser vid kostnadskrävande åtgärder. På flera håll (t ex inom Vägverket och Banverket) används samhällsekonomiska analyser för att prioritera mellan investeringar. Riksdagen har också bestämt, att miljökonsekvensbeskrivningar ska göras, om stora miljöskador är möjliga. Sådana konsekvensbeskrivningar kan ses som samhällsekonomiska analyser, med en utvecklad miljöprofil.	Generellt sett, så är det nödvändigt att kunna värdera och jämföra större ingrepp i samhällssystem. Utan sådana jämförelser finns ingen genomtänkt och offentligt redovisad grund för att vidta några åtgärder. Värden för nyttor och uppoffringar kan anges, om det finns en marknad för dem. Marknader finns för resurser (mark, materiel, arbetskraft, energi). Men även om det inte finns en marknad, kan man ofta indirekt bestämma mänskliga värderingar, genom analys av mänskligt beteende i situationer, där liknande nyttor eller uppoffringar uppträder. En ny investering i t ex väg-, spår- eller balktrafik kan med denna metodik jämföras med ett eller flera andra alternativ (t ex att inte göra investeringen). Jämförelsen kan göras i siffror:

Vinsten/Förlusten = Nyttan (intäkterna) - Uppoffringarna (kostnaderna) = Trafiknytta - (Resurskostnad + Miljökostnad + Social kostnad).

Man kan också med samma siffror bilda ett godhetstal för investeringarna, Nyttan/Uppoffringarna. Om nyttan är större än uppoffringarna, blir godhetstalet större än 1. Om nyttan är mindre än uppoffringarna, blir godhetstalet mindre än 1. Med samhällsekonomiska kostnadsanalyser har man t ex visat, att Västerleden (eller "Förbifart Stockholm" som den numera kallas, för att förtydliga att denna led inte nödvändigtvis måste gå över Lovön i Mälaren), Österleden, Norra Länken och Snabbspårvägen i Stocholmsregionen är samhällsekonomiskt olönsamma.	Satsningar på sådana projekt innebär att man kastar bort pengar som kan användas bättre. Uppenbarligen bör analyserna genomföras av oberoende och opartisk expertis. Hur sådana analyser kan struktureras, framgår nedan. Samhällsekonomiska uppskattningar saknas. Grova antydningar av nivån på vinster (mer nytta) och förluster (större uppoffringar) anges med plus och minus. Ingen väntad förändring anges med 0.

Intäkts- eller kostnadspost	Inom 10 år 1995-2005	Inom 20 år 2005-2015	Inom 30 år 2015-2025	Inom 40 år 2025-2035
Trafiknytta
Totala dörr-till-dörr-tider
Gångtider	-	0	+	++
Väntetider	-	+	++	++
Bytestider	0	0	+	+
Parkeringstider	+	++	++	++
Service- och underhållstider	+	++	++	++
Restider	0	++	+++	++++
Komfort	-	+	++	+++
Trafiksäkerhet	+	++	++	+++
Personsäkerhet	0	+	++	++
Resurskostnader
Mark m m till trafiknätet	+	++	+++	++++
Parkeringsytor	+	++	+++	++++
Materiel till trafiknätet	0	0	+	+
Fordonsmatrl till persontransporter	+	++	+++	++++
Fordonsmatrl till godstransporter	0	++	+++	+++
Arbetskraftsresurser	+	++	+++	++++
Energiresurser	+	++	++	+++
Miljökostnader
Växthuseffekten	+	+	++	+++
Ozonskiktsförstöringen	+	+	++	+++
Buller	+	++	++	++
Smuts	+	+	++	++
Erosion av anläggningar m m	+	+	++	++
Sopbergstillväxt	0	0	+	+
Kemikaliespridning (vägsalt, bilrost, olja, tvättmedel m m)	+	+	++	++
Global PCB- och dioxinspridning (från smältning av bilvrak)	0	+	++	++
Skador på insjöar och vattendrag (kvicksilver i fisk m m)	0	+	++	+++
Skador på grundvatten (metallutfällning m m)	0	+	++	+++
Skogsskador (ozon, försurning m m)	+	+	++	+++
Jordbruksskador (bly, kolväten m m)	+	+	++	+++
övergödning av kusthav (bl a kväveoxider från trafiken)	0	+	++	+++
Oljeskador i havet	+	+	++	+++
Sociala kostnader
Trafikolyckor	+	++	+++	++++
Sjukdomar	+	++	++	++
Undanträngning av barn, gamla m fl	0	+	++	+++
Ytspridning av tätorten/långa resor	0	0	++	++++
Barriäreffekter	+	+	++	++
Låg tillgänglighet för billösa personer	0	0	++	+++
Segregation villa-/höghusområden	0	0	+	++
Segregation centrum/förorter	0	0	+	++
Regional obalans	0	0	+	++
Konsekvenser av oljekrig	0	0	+	++
Summa	17+	43+	79+	105+