Regionalpolitik

Den som inte vill veta, vet redan så mycket att han vet att han inte vill veta mer.

Anfang t ex Norrland byggs knappast några nya trafikleder för väg- och spårtrafik. Skälen är att trafikflödena är för små för att bära investeringskostnaderna.
Detsamma gäller många andra delar av landet, som bl a Västergötlands och Smålands inland och ostkusten.
Driftskostnaderna för vägar i bl a Norrland är också höga, genom t ex mycket snöskottning, sandning, vägsaltning, borstning och reparation av tjälskador. Även driftskostnaderna ska bäras av små trafikflöden. Följdkostnaderna genom bilanskaffning och bilunderhåll är också mycket höga.
Förespråkarna av vägtrafik hävdar ofta att dyra väginvesteringar ger återbäring i form av större ekonomisk tillväxt i regionen.
Men den tillväxten drar bara folk från andra regioner, eftersom Sveriges befolkningsökning är mycket låg.
Den ekonomiska tillväxten och befolkningsökningen leder sedan till ännu mer väginvesteringar. Resultatet blir en spiral, som ökar ojämlikheten mellan olika landsändar. Vägtrafikförespråkarna spelar ut olika regioner mot varandra, för att få väginvesteringarna att öka. Se t.ex. på Dennispaketet i Stockholmsområdet, som kräver minst 40 av totalt ca 100 miljarder kronor i svenska infrastrukturinvesteringar under kommande 10-årsperiod.
Målet borde istället vara att utveckla billig fysisk och elektronisk kommunikation, som är möjlig i alla landsändar, vid alla trafikflöden, oberoende av väderlek.
Map of Sweden

t ex Norrland byggs knappast några nya trafikleder för väg- och spårtrafik. Skälen är att trafikflödena är för små för att bära investeringskostnaderna. Detsamma gäller många andra delar av landet, som bl a Västergötlands och Smålands inland och ostkusten. Driftskostnaderna för vägar i bl a Norrland är också höga, genom t ex mycket snöskottning, sandning, vägsaltning, borstning och reparation av tjälskador. Även driftskostnaderna ska bäras av små trafikflöden. Följdkostnaderna genom bilanskaffning och bilunderhåll är också mycket höga. Förespråkarna av vägtrafik hävdar ofta att dyra väginvesteringar ger återbäring i form av större ekonomisk tillväxt i regionen.	Men den tillväxten drar bara folk från andra regioner, eftersom Sveriges befolkningsökning är mycket låg. Den ekonomiska tillväxten och befolkningsökningen leder sedan till ännu mer väginvesteringar. Resultatet blir en spiral, som ökar ojämlikheten mellan olika landsändar. Vägtrafikförespråkarna spelar ut olika regioner mot varandra, för att få väginvesteringarna att öka. Se t.ex. på Dennispaketet i Stockholmsområdet, som kräver minst 40 av totalt ca 100 miljarder kronor i svenska infrastrukturinvesteringar under kommande 10-årsperiod. Målet borde istället vara att utveckla billig fysisk och elektronisk kommunikation, som är möjlig i alla landsändar, vid alla trafikflöden, oberoende av väderlek.

Anfang tt av balktrafikens mål är, att möjliggöra både fysisk och elektronisk kommunikation till lägsta kostnad. Den fysiska kommunikationen utförs så, att den kräver minsta möjliga resursåtgång för att tillfredsställa en viss efterfrågan. Informationsteknologin ger möjligheter att notera, statistiskt bearbeta och prognostisera efterfrågan, och anpassa resursutbudet därefter. Den elektroniska kommunikationen skapas genom optiska fibrer i balken. Fiberdragningen ger en obetydlig merkostnad, och klarar - förutom kommunikationen med fordonen, människorna i dem och omvärlden - stora informationsflöden mellan de områden, som trafikleden passerar.

	tt av balktrafikens mål är, att möjliggöra både fysisk och elektronisk kommunikation till lägsta kostnad. Den fysiska kommunikationen utförs så, att den kräver minsta möjliga resursåtgång för att tillfredsställa en viss efterfrågan. Informationsteknologin ger möjligheter att notera, statistiskt bearbeta och prognostisera efterfrågan,	och anpassa resursutbudet därefter. Den elektroniska kommunikationen skapas genom optiska fibrer i balken. Fiberdragningen ger en obetydlig merkostnad, och klarar - förutom kommunikationen med fordonen, människorna i dem och omvärlden - stora informationsflöden mellan de områden, som trafikleden passerar.

Kommunikationen kan t ex användas för distansarbete, fjärrutbildning, elektronisk post, elektroniska konferenser, kommunal och privat service m m i glesbygd.
De fasta anläggningarna dominerar systemkostnaden i balktrafiken, genom att drifts- och underhållskostnaderna är låga. Därför bör trafiklederna utnyttjas effektivt, genom både person-, gods-, bil- och informationstransporter. Alla behövs i glesbygder.
I många regioner vill man på en och samma gång:
a) minska investerings- och driftskostnaderna för trafiklederna,
b) minska miljöstörningarna,
c) minska trafikolyckorna och
d) minska tillgänglighetshindren för många grupper.
Speciellt angeläget ur regionalpolitisk synpunkt är det då, att kunna erbjuda minsta möjliga resurskostnad för små trafikströmmar. Därmed kan man erbjuda ett bättre och billigare alternativ än lågt utnyttjade vägar.

Regionalpolitiska möjligheter med balktrafik

Kunskapsutveckling.

Kunskaperna om balktrafik kan byggas upp på de regionala högskolorna och universiteten,

t ex i Umeå, Luleå, Östersund, Borlänge, Sundsvall och Kalmar. Kunskaperna kan sedan leda till konstruktionsarbete och modellstudier.

Tillverkning av trafiklederna.

Trafiklederna i balktrafiken kan t ex skapas ur norrländskt stål genom tillverkning i Norrland.
Produktionen av nya kilometrar balk går snabbt i industrimiljö.

Installation och drift av trafiklederna.

nstallationen av trafiklederna går också fort, även i oländig terräng, eftersom bergsmassor inte behöver flyttas ner i dalar, och inga vägkroppar på ca 3 m djup behöver anläggas (för att nå tjälfritt djup). När installationsmetoderna utvecklats, kommer nästa stolpfot och balklängd att kunna monteras från kranar på speciella monteringsfordon som går under balken, och alltså använder de balksegment som redan är monterade. De skulle alltså kunna bli oberoende av terrängförhållandena och ev. brist på vägar. Illustrationen här intill visar i moment A, hur stolpfötterna monteras i de nyborrade hålen, medan B visar montering av stolparna med hjälp av kranfordon som går på balkens ovansida. Möjligen kan man också använda kranar med gripklor som i C, och som då löper på balkens undersida.	Framdrivningen av balktrafiken kan ske med norrländsk el. Skottning, sandning, saltning och tjälskadereparationer behövs inte, eftersom vägbanan ligger skyddad innei balken. Inga barriäreffekter uppstår i naturen, eftersom balkbanan går på stolpar. Ingen försurning av mark och ingen kvicksilverförgiftning av sjöar uppkommer, orsakad av den lokala trafiken. Installation av balkbanor kan på sikt göras på hela Nordkalotten, för att knyta ihop de norra delarna av Norge, Sverige, Finland och Ryssland på tvären.

nstallationen av trafiklederna går också fort, även i oländig terräng, eftersom bergsmassor inte behöver flyttas ner i dalar, och inga vägkroppar på ca 3 m djup behöver anläggas (för att nå tjälfritt djup). När installationsmetoderna utvecklats, kommer nästa stolpfot och balklängd att kunna monteras från kranar på speciella monteringsfordon som går under balken, och alltså använder de balksegment som redan är monterade. De skulle alltså kunna bli oberoende av terrängförhållandena och ev. brist på vägar. Illustrationen här intill visar i moment A, hur stolpfötterna monteras i de nyborrade hålen, medan B visar montering av stolparna med hjälp av kranfordon som går på balkens ovansida. Möjligen kan man också använda kranar med gripklor som i C, och som då löper på balkens undersida.

Framdrivningen av balktrafiken kan ske med norrländsk el.
Skottning, sandning, saltning och tjälskadereparationer behövs inte, eftersom vägbanan ligger skyddad innei balken.

Inga barriäreffekter uppstår i naturen, eftersom balkbanan går på stolpar. Ingen försurning av mark och ingen kvicksilverförgiftning av sjöar uppkommer, orsakad av den lokala trafiken.

Installation av balkbanor kan på sikt göras på hela Nordkalotten, för att knyta ihop de norra delarna av Norge, Sverige, Finland och Ryssland på tvären.

Principskiss som visar hur en balkbana kan byggas i väglöst land

Tillverkningen av fordon.

Tillverkning av balkfordon kan ske t ex i nedlagda bilfabriker i Kalmar, Uddevalla och Malmö.

Utveckling på mycket lång sikt

å längre sikt är det troligt, att magnetsvävning kan ersätta gummihjulen, och linjärmotorer de roterande elmotorerna, inne i balken, med bibehållen ekonomi.

Konsekvensen blir, att balktrafiken då kan ge kortare restider än de bästa snabbtågen. Samtidigt bibehålls flexibiliteten hos de individuella små fordonen, att gå när resenärerna vill, och dit resenärerna önskar. De tättgående balkbussarna behöver inte heller stanna (som tåg) på mer än de platser, där resenärer vill gå av eller hunnit efterfråga transporter åt samma håll.

Täta stoppställen blir möjliga. Reskomforten blir högre än med flyget, och utan miljöförstöringar.

Smala, avgasfria tunnlar kan borras billigt med roterande, datastyrda fullortsborrar genom norska och svenska berg, och under havsbottnar (t ex mellan Sverige och Finland). På det sättet kan man långsiktigt med höghastighets balktrafik kanske skapa sedan länge önskade band på tvären genom Norden. En sådan möjlighet kan vara att successivt binda samman Oslo, Stockholm, Mariehamn, Åbo, Helsingfors och S:t Petersburg.

Copyright © 2004, SwedeTrack System.	Last Updated: 2007-01-17	Webmaster	This site is maintained by Johnson Consulting