Introduktionsmöjligheter och trafikuppgifter

Det dunkelt sagda är det dunkelt tänkta. (Esaias Tegnér, 1820)

Allmänt

et största problemet med en ny infrastruktur för transporter i täorter är att den förorsakar så stora förändringar i en befintlig stadsmiljö. Det var likadant när bilismen kom till städerna, och när spårvagnar började tas i bruk. Gatorna måste breddas och en del hus följaktligen rivas. Stadsplanerarna världen över accepterade detta som ett nödvändigt "ont" för att möjliggöra snabbare och effektivare transporter. Den som till äventyrs tror att trafikstockningar är en modern företeelse kan försöka hitta gatubilder från London från slutet av 1800-talet.

Början på ett spårtaxinät
Godstrafik
Biltrafik
Exempel på några olika trafikuppgifter

Början på ett spårtaxinät

alktrafik-anhängare bland politiker talar ibland om "spårtaxi" när man avser masstransport av resenärer i relativt stora vagnar, via balknät. Denna språkförbistring drar gärna ett löjes skimmer över trafiksystemet. "Taxi" är ju, som bekant, en transportform där man relativt snabbt får åka "från dörr till dörr" utan onödiga stopp längs vägen, och utan att behöva samåka med andra resenärer om man inte vill. "Spårtaxi" bör då, per definition, vara ett spårbundet system som erbjuder samma service. Annars är det inte "spårtaxi"! Man ska ha klart för sig att balktrafiknät har precis samma utvecklingspotential som dagens vägnät. Varken mer eller mindre. Men till en betydligt lägre byggkostnad och underhållskostnad. Ett balknät kan i princip nå överallt dit vägar kan nå. Alltså är "spårtaxi" fullt möjligt. Men man får inte ett nytt transportnät med en gång, som når överallt, och som kan göra skäl för benämningen "spårtaxinät". Man måste alltså börja med att bygga en stomnät där transportbehovet är stort. Detta stomnät måste kunna ta ganska stora vagnar, och alltså, på sätt och vis, konkurrera med bussarna på deras villkor. Man måste i samband med detta ha klart för sig att målet är att så småningom få ett spårtaxinät. Syftet är förstås att balknätet ska generera inkomster som kan hjälpa till att finansiera den fortsatta utbyggnaden. Vartefter som detta stomnät växer, och ersätter den ena busslinjen efter den andra, så växer också inkomsterna. Och även acceptansen av det nya trafikslaget. Varför är då visionen om ett komplett spårtaxinät så viktig? Jo, därför att man måste kunna bemöta belackare som kontrar med att - "Tänk vad mycket billigare bussarna hade kunnat göra samma nytta!" - "Vadå? Slippa buller och avgaser? Det finns ju trådbussar!" Endast visionen om att på sikt få ett spårtaxinät som omfattar hela staden eller regionen kan på ett övertygande sätt få folk att vilja satsa på ett sådant balknät. Man kan också få höra argumentet att "balkarna förfular stadsmiljön". Men begrunda gärna bilderna till höger (och andra illustrationer från denna och liknande websiter) och bilda dig en egen uppfattning om detta.

alktrafik-anhängare bland politiker talar ibland om "spårtaxi" när man avser masstransport av resenärer i relativt stora vagnar, via balknät. Denna språkförbistring drar gärna ett löjes skimmer över trafiksystemet. "Taxi" är ju, som bekant, en transportform där man relativt snabbt får åka "från dörr till dörr" utan onödiga stopp längs vägen, och utan att behöva samåka med andra resenärer om man inte vill. "Spårtaxi" bör då, per definition, vara ett spårbundet system som erbjuder samma service. Annars är det inte "spårtaxi"!

Man ska ha klart för sig att balktrafiknät har precis samma utvecklingspotential som dagens vägnät. Varken mer eller mindre. Men till en betydligt lägre byggkostnad och underhållskostnad. Ett balknät kan i princip nå överallt dit vägar kan nå. Alltså är "spårtaxi" fullt möjligt. Men man får inte ett nytt transportnät med en gång, som når överallt, och som kan göra skäl för benämningen "spårtaxinät".

Man måste alltså börja med att bygga en stomnät där transportbehovet är stort. Detta stomnät måste kunna ta ganska stora vagnar, och alltså, på sätt och vis, konkurrera med bussarna på deras villkor. Man måste i samband med detta ha klart för sig att målet är att så småningom få ett spårtaxinät. Syftet är förstås att balknätet ska generera inkomster som kan hjälpa till att finansiera den fortsatta utbyggnaden. Vartefter som detta stomnät växer, och ersätter den ena busslinjen efter den andra, så växer också inkomsterna. Och även acceptansen av det nya trafikslaget.

Varför är då visionen om ett komplett spårtaxinät så viktig? Jo, därför att man måste kunna bemöta belackare som kontrar med att
- "Tänk vad mycket billigare bussarna hade kunnat göra samma nytta!"
- "Vadå? Slippa buller och avgaser? Det finns ju trådbussar!"

Endast visionen om att på sikt få ett spårtaxinät som omfattar hela staden eller regionen kan på ett övertygande sätt få folk att vilja satsa på ett sådant balknät.

Man kan också få höra argumentet att "balkarna förfular stadsmiljön". Men begrunda gärna bilderna till höger (och andra illustrationer från denna och liknande websiter) och bilda dig en egen uppfattning om detta.

Illustrationerna kommer från Hans Kylberg på Visulogik

Godstrafik

injenätet för FlyWays balktrafik klarar också gods. Godstransporterna kan gå ända in i bostadshusen, industriarbetsplatserna och varuhusen.

Växande städer utan balktrafik resulterar i mer lastbilstransporter av varor in till städerna. Ur kretsloppssynpunkt har man samtidigt anledning att önska en effektiv, differentierad sopåtervinning. Då uppstår också mer godstransporter ut från tätorterna.

Överallt utefter järnvägen genom regionen, där man kan skapa ett stickspår, kan balkfordonen hämta upp och ställa ner godscontainrar och växelflak direkt på godsvagnarna. På samma sätt kan balkfordonen på stationer för persontåg, hämta upp och ställa ner personer direkt bredvid önskade järnvägsvagnar. Därmed ökar person- och godsflödena i järnvägen bl a mellan tätorter därhän, att järnvägen blir lönsam på allt fler sträckor.

Biltrafik

Också bilar kan flyttas förbi väg- och gatusträckor, där det är ständig trängsel, t ex i högtrafik. Bilisterna bidrar då själva till att minska trängseln, avgaserna, bullret och olyckorna, och hjälper till med finansieringen av nätets uppbyggnad.

På längre sikt kan utbyggda delar av regionen göras till en bilpool för uthyrningsbara el- och hybridbilar. De laddas under balkarna, och kan bara någon minut efter beställning hämtas ner från önskat stoppställe inom hela regionen.
Ingen behöver längre i princip äga sin bil.

Bilarna kan flyttas snabbt och långt under balkarna, och vid behov snabbladdas under färden. Då blir batterikraven små. Elbilarna kan användas överallt inom regionen, där balktrafik t v saknas, och hybridbilarna kan utnyttjas för att åka till landet eller på semester.

Exempel på några olika trafikuppgifter

vid stegvis uppbyggnad av heltäckande balktrafik

Hopknytning på tvären av kollektivtrafikstationer för radiella linjetrafik med bussar, pendeltåg och tunnelbanor (jfr Snabbspårvägen).
Försörjning av olika terminaler m m på en flygplats från en järnvägsstation (jämför Arlanda från Märsta, SIPEM i Düsseldorf).
Matartrafik i en befintlig förort till en kollektivtrafikstation (t ex för pendeltåg eller tunnelbana).
Sammanbindning i en nybyggd förort av hissarna i hus med t ex bostäder och arbetsplatser, med t ex varuhus och serviceinrättningar inom förorten, och bilparkeringar eller kollektivtrafikstationer utanför förorten.
Återerövring i en befintlig stadsdel av bilytorna, till förmån för barn, gamla, fotgängare, cyklister, kultur och grönska.
Godstransportörer, tillverkare, grossister och varuhus i ett specifikt område förses med koordinerad varudistribution.

Omgruppering av gods från leverantörspostning till kundpostning i en lastbilscentral.
återvinning av differentierade sopor från ett område, och packning av sopcontainrar på lastbilar eller järnvägsvagnar.
Överföring i ett industriområde av arbetstagare från/till en kollektivtrafikstation, och gods från/till en lastbilscentral.
Transporter av gods mellan en hamn och en järnvägsstation.
Uppbyggnad under en stad av en flexibel tunnelbana, för stora mängder passagerare, gods och bilar.
Förläggning inom en äldre stadsdel, i kassuner under gatorna, av alla transporter med passagerare, information, varor och avfall. Parallellt kan man lägga lättåtkomliga tuber för t ex vatten, olika avlopp, värme, el m m, till fastigheterna.
Hämtning av besökare från en idrottsarena eller ett mässområde.
Ersättning, i ett naturskyddsområde, av bilvägar.

Hopknytning, inom ett universitetsområde, av olika institutioner sinsemellan. T.ex. motsvarande den breda bro över Solnavägen i Solna som i skrivande stund (augusti 2002) föreslås skulle kunna knyta ihop Karolinska sjukhuset med Karolinska institutet.
Avlastning av väg- eller gatuytor, ofta igenkorkade av bilar.
Förflyttning av bilpassagerare från en infartsparkering utanför en tätort.
Bilfärjning över eller under ett sund.
Biltransporter genom avgasfria tunnlar under en stad.

Copyright © 2004, SwedeTrack System.	Last Updated: 2007-01-17	Webmaster	This site is maintained by Johnson Consulting