tomhus kan balkarna fästas på stolpar eller hängas under hänglinor (jfr linbanor). I det senare fallet är det också fördelaktigt att ha fordonen gående under balken. Med sådana hängbroar kan långa brospann skapas till låg kostnad (jfr tunga betongbroar i väg- och spårtrafiken).
I framtiden torde allt mer av balktrafiken gå inomhus (t ex i nybyggda tätorter). Stoppställena kan t ex läggas på något plan bredvid hissen i flervåningshus.
Denna möjlighet är värdefull för att skapa kortare gångavstånd till bilparkering, och slippa otrevliga väder och klimatförhållanden. Samtidigt går detta bra, eftersom inomhusluften inte blir förorenad av avgaser.
Med balkfordonen under balken uppstår alltså en rad fördelar, varav de viktigaste är listade nedan.
Även nackdelar uppkommer, som t ex en högre stolpe, med ett större moment på stolpfoten (i enkelriktade banor, om man inte böjer stolpen). Men stolpkostnaden bidrar ganska litet (ca 10 - 15%) till bankostnaden, jämfört med balken och stolpfoten. I många andra upphängningsformer (t ex under stållinor eller i innertak) behövs inga stolpar.
I en blandad miljö med balktrafik av bägge slagen, kan man, som figur 4 till höger visar, använda vagnar som går att skifta mellan de två trafikslagen. Detta vore ett sätt att underlätta övergången från det ena till det andra, och ger större flexibilitet i vagnparken.
|