|
|
| Det är när tidvattnet går ut som man ser vilka som har glömt att ta på sig badbyxorna. |
| F
ordonen kan röra sig utefter balkarna med hastigheter, som ligger ca 30 km/h över maxhastigheten på 110-vägarna, utan stockningar, och med hög trafiksäkerhet.
Med t ex 32-personers balkbussar blir trafikkapaciteten i högtrafiktid, mätt i personer genom filtvärsnittet per timme, ca 30 gånger högre än i en bilfil, och med 1-persons balkbilar ca 1,5 gånger högre. Nu arbetar man i vägtrafiken med s k Road Traffic Information, för att förbättra framkomligheten, trafiksäkerheten och miljön. De förbättringar, som går att uppnå i denna systemstruktur, är marginella. Väginformatiken kommer ytterligare att öka kostnaderna för vägtrafik. |
I balkbanorna finns redan vid installationen en elektronisk motorväg inbyggd. Den kan genom t ex variabla skyltar och enkel cellradio överföra information om t ex vägars framkomlighet
till bilarna, och övervaka hastigheterna med omedelbart larm till trafikcentraler, för att minska trafikolyckorna och utsläppen. Marginalkostnaden för förbättringarna blir mycket lägre. Balktrafiken kan samverka effektivt med alla typer av befintlig trafik. I de flesta fall kan samverkan förbättras betydligt relativt dagens situation. Balktrafiken kan då fungera som en effektiv informations- och transportlänk mellan övriga system och deras omvärld. |
![]() |
|
På t ex hårt trafikerade infartsvägar till tätorter kan man utefter stockningssträckorna göra en sidofil för upptagning av personbilar. Bilarna
kan köras upp på flak mot en bom, och låsas fast med en annan bom bakifrån (jfr lastbilstransporter
av bilar). Bilarna kan då transporteras snabbt genom tätorten, utan trängsel, buller, smuts, avgaser
och olyckor. Bilisterna bidrar själva till, att tätorternas belastning av biltrafik minskar, samtidigt som de bidrar till uppbyggnaden av balktrafiklederna. Överföringar av bilar mellan de stjärnformade infartsvägarna till tätorterna vid t ex trafikstockningar kan också göras, utan att man behöver bygga nya tvärvägar för höga kostnader, som skapar barriäreffekter, skär av grönområden, och ökar miljöskadorna i regionen. |
Bilresenärerna kan också ges transportservice vid infartsparkeringar, främst med hjälp av fåpersons balkfordon. De kan sänkas ner på lämpliga platser inom infartsparkeringen, så att gångavstånden blir korta. Till att börja med körs bilisterna direkt till en närliggande kollektivtrafikstation (för t ex bussar, tunnelbana eller pendeltåg). På sikt körs bilisterna direkt till sina mål i tätorten. | ![]() |
|---|
| Elbilar kan med dagens batterier inte köras särskilt långt eller särskilt fort. Det skulle vara en stor fördel, om de långa och snabba transporterna i tätorten kunde skötas av balktrafiken. Med nya batterier kan bilar som transporteras på en balkvagn av flakmodell också snabbladdas under färden. Elbilens användning kan då begränsas till att köras lugnt i startområdet, målområdet, och - efter återfärd - i startområdet igen. | Därmed skulle elbilens batterikrav och kostnader sjunka, och dess användningsområde utökas, så att den blir en värdefull ersättning för avgasalstrande personbilar i tätorten. Privatägda elbilar kan köras på flak som ovan. Speciella el- och hybridbilar av olika storlek med förstärkt tak kan också bäras i taket, och hyras ut från en gemensam bilpool, som omfattar hela regionen. | ![]() |
|---|
| Godscontainers och växelflak kan lyftas upp från och ställas ner på lastbilsflak. Då kan också billigare lastbilar utan kraftiga lyftkranar användas för godstransporter. "Växelflak" är alltså mobila öppna flak, som kan flyttas runt som containers. | ![]() |
|---|
|
På sikt kan omlastningarna göras på godscentraler utanför tätorten, så att lastbilarna, med sitt bidrag till trängsel, buller, avgaser, olyckor och vägslitage, inte behöver gå in i stadsmiljön. På lämpliga ställen inne i tätorten, kan godset flyttas över från balkfordonen på eltruckar. Efter en omställningsperiod kan man tänka sig att godscontainrarna körs direkt in i industrilokaler, varuhus och lagerlokaler, via balkar ovanför innertaken. Godstransporter via balktrafik spar tid, kostnader och arbetsskador. |
I omlastningsterminaler (t ex Arla´s kylhallar för mjölk, filmjölk, smör och ost), kan balkfordonen under innertaket sköta omlastningar från s k leverantörs- till kundpostning. Vid uttransport av sorterat avfall kan balkfordonen sammanföra det i omlastningscentraler. Containrarna med samma typer av avfall kan t ex ställas direkt ner på lastbilsflaken, för vidarebefordran till avlägsna återvinningscentraler. Den elektroniska motorvägen i balkbanorna kan också hålla både avsändare och mottagare av godset underrättade om t ex avsändnings- och ankomsttider, samt var godset exakt befinner sig. |
|
|

| Samarbete med vägbussar kan ske, genom att stoppställen för balkfordonen läggs alldeles intill busshållplatsen. Då tar det bara några steg att gå över mellan fordonen (t ex på ett busstorg). | Med framtida informationssystem i kollektivtrafiken, kan bussresenärerna ange sina önskemål om slutliga resmål och fordonstyper, och busstrafikledningen bussens ankomsttid till hållplatsen. Då kan rätt sorts balkfordon finnas på plats redan vid bussankomsten. |
|
|
| Ambulanser, polisbilar, läkarbilar och andra utryckningsfordon har svårt att ta sig fram i tätortstrafiken. De kan ta lång tid på sig att nå fram till de utsatta, och utsätter samtidigt andra trafikanter för fara. | När balktrafiknätet är utbyggt, kanske det lönar sig att tillverka speciella varianter av utryckningsfordon, som hålls beredda hos utryckarna, och bärs i biltaket på samma sätt som de speciella el- och hybridbilarna ovan. | Ambulanser och andra utryckningsfordon kan då ta sig till olycksplatserna snabbare och säkrare. De skadade kan köras direkt in till akutmottagningarnas behandlingsbord. Ankomster m m kan förvarnas exakt i tiden, och t ex kartor och bilder översändas via balkarnas fibernät, så att åtgärder omedelbart kan vidtas. |
| Copyright © 2004, SwedeTrack System. | Last Updated: 2007-01-17 |
Webmaster |
This site is maintained by Johnson Consulting |
|---|