Jämförelse med snabbspårvägar

Föregående sida: Jämförelse med vägbussar Index för engelska termer Till svenska huvudsidan För kompletterande och mer up-to-date information, se den engelsk-språkiga sidan Nästa sida: Jämförelse med vägtunnlar/tunnelbanor

Tillbaks till gruppsidan Snabbspårvägar används ibland för radiell trafik från centrum till folkrika förorter (t ex mellan Göteborgs centrum och Angered). Ganska stora trafikflöden krävs, för att snabbspårvägar i radiella linjer ska gå att ekonomiskt motivera.

Tvärs de radiella linjerna in till de större tätorterna, med t ex fjärrtåg, pendeltåg, tunnelbanor, spårvagnar och bussar, vill man ibland också använda snabbspårvägar. De bildar då cirklar runt centrum (t ex med Snabbspårvägen ("Tvärbanan") i Stockholm).

Tvärbanan i Stockholm.
 Då kan man bygga knutpunkter för omstigning mellan radiell trafik och tvärtrafik. Mycket p g a väntetiderna mellan de tidtabellbundna fordonen, byggs ibland affärscentra i knutpunkterna. Luttrade pendlare vet att väntetiderna ofta är så långa att det lönar sig att planera inköp av varor medan man väntar.

Det brukar vara ännu svårare att få tillräckliga resenärsflöden i tvärtrafik, för att ekonomiskt motivera snabbspårvägar. Samtidigt visar statistiken, att spårvägar överallt (också i Stockholm och Göteborg) tappar marknadsandelar till vägtrafiken. Också i absoluta tal minskar antalet resenärer.

Undantag kan vara en kort tid efter det att man introducerat modernare spårvagnar, med låggolv, mindre stötiga boogies, och tystare gång.

Spårvagnar är emellertid en 100-årig teknik med liten utvecklingspotential.

Hållplats på Stora Essingen i västra Stockholm för Tvärbanan

Jämförelse mellan snabbspårvägar och automatisk balktrafik

Redan med ett befintligt balktrafiksystem (som t ex SIPEM i Dortmund), vinner man följande fördelar i jämförelse med Snabbspårvägar:
  1. Lägre investeringskostnader, också genom billigare hängbroar och billigare tunnlar med mindre tvärsnitt.

  2. Kortare tid till driftsättning (ca 3 år).

  3. Betydligt högre turtäthet för samma driftkostnad (ca 5 ggr). Resenärernas väntetider reduceras alltså kraftigt.

  4. Inga barriäreffekter (som snabbspårvägar i gatuplanet skapar för all korsande trafik).

  5. Betydligt mindre buller.

  6. Färre olyckor . Tunga spårvagnar, med låg friktion stålhjul/stålräls och ibland ouppmärksamma förare, ger rätt höga olyckstal (jfr Göteborgsstatistik).
  1. Betydligt större möjlighet att länka av vissa balkbussar in till bostads- och arbetsområden för av- och påstigning. Detta bidrar ytterligare till att ge större trafikflöden för att betala investeringarna.

  2. Betydligt enklare utbyggnad till angränsande stadsdelar, för att successivt ge ett alltmer välutnyttjat nät (jfr ombyggnaden av Göteborgs automatbana till spårtaxi).

  3. Möjlighet att upprätthålla en tät trafik också kvällar och helger (vilket kan innebära, att några överger bilen).

  4. Betydligt större utvecklingsbarhet till konkurrenskraft med vägtrafiken.

    To top of Page

  5. Betydligt större potential för framtida sänkningar av investerings- och driftskostnaderna.

Tunnel i Alvik i västra Stockholm för Tvärbanan
Copyright © 2004, SwedeTrack System.
Last Updated: 2007-01-17
 Webmaster
 This site is maintained by Johnson Consulting