Möjliga åtgärder i gemensamma sektorn

Fördomar är som spik; lätta att slå i, svåra att dra ut.

I övrigt skulle Sveriges regering kunna: Tillsätta en statlig förhandlare, för att undersöka möjligheterna till ett avtal mellan Siemens, storstadskommunerna och svensk högteknologiindustri, om installationer av demonstrationssystem och utvecklingssamverkan. Uppdra åt ekonomisk expertis att närmare analysera systemekonomi, samhällsekonomi, marknads- och exportpotential på lång sikt. Uppdra åt NUTEK att stödja val, utprovning och demonstration av materielslag och tekniska lösningar för balktrafik, samt metoder för automatiserad tillverkning, underhållstjänst och återvinning. Ge Boverket och BFR i uppdrag att översiktligt jämföra effekter och kostnader (inkl konsekvenser för hälsa, miljö och socialt liv) vid en bred introduktion av balktrafik i svenska tätorter, med motsvarande effekter och kostnader, om man istället väljer att bygga ut vägtrafiken. Uppdra åt Arbetsmarknadsverket att klarlägga, vilket tillskott i högteknologisk sysselsättning, som är möjligt i Sverige vid utveckling, produktion och export av balktrafik. Uppdra åt Miljöstrategiska stiftelsen att planera ett forskningsprogram för balktrafik, t ex vid Tekniska Högskolan, Handelshögskolan, Karolinska Institutet och Stockholms universitet (FoU-institutioner i Vetenskapsstaden). Uppdra åt kommunerna och Kommunförbundet att i den lokala Agenda 21-planeringen lägga upp en långsiktig strategi, med ett systemskifte till en hållbarare trafik som mål. Uppdra åt Järnvägsinspektionen och Trafiksäkerhetsverket att föreslå preliminära trafiksäkerhetskrav för balktrafiken (genom jämförelser med väg- och spårtrafiken). Starta en dialog med EU om standardisering av öppna gränsytor i balktrafiken samt industrisamarbete och marknadsutveckling i Europa. uppdra åt SJ och Banverket att studera samverkan mellan miljövänlig järnvägs- och balktrafik. Uppdra åt Vägverket att studera samverkan mellan väg- och balktrafik. Uppdra åt Vattenfall, Kommunförbundet och kommunala energibolag att utreda, vilken besparing i importerad olja, som kan uppnås genom en successiv introduktion av balktrafik, och om elen till balktrafiken kan tas, genom att t ex ersätta husuppvärmning med olja och direktel med värmepumpar. Låta Tekniska högskolan i Luleå och Umeå universitet undersöka möjligheterna att tillverka, installera och underhålla balktrafik i Norrland och på Nordkalotten. Uppdra åt SIDA att studera, hur balktrafik kan motverka trängsel, miljöförstöring, ohälsa och olyckor i östeuropeiska städer och stora städer i Tredje världen. Låta utreda ramarna för ett certifieringsinstitut, med uppdrag att kontrollera balktrafikmodulernas öppna gränsytor, tillförlitlighet och trafiksäkerhet. Uppdra åt Kommunikationskommittén att studera konsekvenserna fram till år 2007 av snabbast möjliga uppbyggnad av kompetensen för utveckling, produktion och installation av balktrafik i Sverige. Skapa början till ett Balktrafikverk, liknande Vägverket och Banverket/SJ, med uppdrag att följa upp arbetena ovan, och rapportera till regeringen.

Om beslutsfattande hos riskkapitalister Från SvDs baksida 2003-12-27. Vad styr egentligen riskkapitalister? Hur fattar de beslut som innebär åtaganden på många miljoner, kanske miljarder, och flera års engagemang? Bertil Guve spelade som tolvåring "Alexander" i Ingmar Bergmans film "Fanny och Alexander". Nu har han doktorerat. Ekonomiska kalkyler, skarpa analyser och personbedömningar, tror de flesta, särskilt riskkapitalisterna själva. Fel, svarar teknologie doktorn Bertil G Guve, som försvarat sin doktorsavhandling "Att bestämma sig utan grund - om omdöme och övertygelse i riskkapitalinvesteringar" vid sektionen för industriell ekonomi vid KTH i Stockholm. Den ingår i forskningsprogrammet "Fields of Flow", som finansierats av Riksbankens Jubileumsfond. "Fields of Flow" bygger på ett forskningssamarbete mellan Handelshögskolan i Stockholm, KTH och Stockholms Universitet och syftar till att förena kunnande och praktiska erfarenheter inom teknik, ekonomi och estetik. - "De flesta tror att de fattar rationella beslut som baseras på fasta regler och logik medan de, eller vi alla egentligen, fattar också mycket viktiga beslut på en mycket komplex mix av fakta, känslor och föreställningar", säger Bertil Guve. Särskilt i affärslivet vill man kunna peka på kalkyler och beslut som bygger på logiska tankekedjor när man ska motivera riskkapitalinvesteringar. Det ska finnas skriftlig dokumentation och protokoll som belägger tankarna i tron att man då fattar fler riktiga beslut. Det underlättar för styrelser och andra som i efterhand ska granska besluten, trots att det bara är en liten del av det verkliga beslutsunderlaget. I själva verket vore det bättre om man från början räknade med att många andra och irrationella faktorer spelar väl så stor roll för besluten, säger Bertil Guve, som själv under sitt arbete med doktorsavhandlingen kombinerat studier med praktiskt arbete i Industrifonden och som konsult åt andra riskkapitalbolag. I Sverige är vi hängivna myten om rationaliteten som den allra viktigaste egenskapen för en framgångsrik beslutsfattare. I själva verket är de rationella skälen inte viktigare än de irrationella och subjektiviteten inte underordnad objektiviteten när man ska utvärdera ett beslut. För att bli en framgångsrik riskkapitalist krävs mjuka egenskaper som fantasi, övertygelse, känsla, engagemang och integritet. Självklart är goda baskunskaper och erfarenhet inte i vägen, men det är å andra sidan något som går att skaffa sig. Vi borde kunna acceptera att vi inte fattar rationella, linjära beslut utan att det vi håller på med är omdömesbaserat, ickelinjärt, beslutsfattande.