Detaljlösningar, Gamla stan
 |
 |
 |
 |
 |
 |
|
|
|
|
|
|
|
 |
På denna websida tittar vi närmare på den av SwedeTrack System föreslagna balkbanan från Nacka, via Slussen, Gamla Stan och Centralen, som sedan går vidare längs M. Samuelsgatan genom centrala Stockholm, för att till slut kunna fortsätta ända ut till Djurgården. Hur kan man lösa problemet med en smidig övergång mellan balkbanan och T-banan vid Gamla Stans hållplats? | Det mest logiska vore om balkbanan fick en egen hållplats-plattform ovanpå Gamla Stans T-baneperrong. Denna perrong täcks idag av ett betongtak som lämpar sig utmärkt för ändamålet (se bild 4 nedan; området i den gula ramen). Vagnarna på de 2 innersta balkarna stannar för av och påstigning, och passagerare kan använda trappor och hissar mellan balkvagnar och tunnelbana, som visas på bild 1. Här kan man tänka sig 2 alternativ. |
|---|
|
Detta innebär alltså att balkvagnarna kommer in på "rätt" höjd, och behöver då inte sänkas ner mer än möjligen marginellt, c:a 1 dm, vilket gör omstigningen snabbare. Alternativt till nedsänkning kan man förstås tänka sig en skena på passagerarkabinens frånsida som håller vagnen stadig en bit ovanför marken med hjälp av ett stationärt hjul vid hållplatsen som löper i skenan. Detta är den lösning som Siemens använder på sin Dortmund-bana, och som illustrerats med den svarta "stabilizer"-stolpen i B på bild 8. De två alternativen "nedsänkning" mot ett stöd resp. användning av hjul och "stödskena" på kabinens frånsida illustreras av bild 3. Bägge syftar alltså till att hålla lasten (kabinen) stadig under omlastningen. Man kan förstås tänka sig att kabinen förses med hjul, och "tar mark" när den kommer till plattformen, men eftersom detta skapar friktion mot underlaget och fordonets drivkraft befinner sig uppe i balken, finns det skäl att undvika en sådan lösning.
 Bild 4 Bild 6; Dockning enligt låghöjds-alternativet |
 Bild 3; två alternativa dockningsmetoder Bild 5 |
Av olika skäl kan det bli så att balkarna kommer 3-4 meter högre upp än i förra alternativet. Då har man möjlighet att:
 Bild 8 |
I alternativ 2 används alltså inte hissarna, utan vagnarna dockar på samma sätt som i lågnivå-alternativet ovan. Bild 8 illustrerar detta andra alternativ. En fördel med detta är att man, med 2 plattformar, gör det möjligt för vagnar på alla fyra balkarna att docka. I planet under plattformen finns en passage som gör att man kan förflytta sig mellan plattformarna.  Bild 9Alternativ A i bild 8 visar vidare dockning, där kabinen förblir hängande och stöds av en "stabilizer", medan bild 9 har en liten plattform som kabinen kan sänkas ned på. |
|
Det bästa är i bägge fallen att inte använda vagnkorgarnas hissar, utan istället låta vagnarna anlända till plattformen på "rätt höjd". Bästa lösningen på just detta alternativ vore en separat plattform en bit ovanför det nuvarande betongtaket, anpassad till balkvagnarnas höjd, som visas på bild 8. En vägg med automatiska dörrar sätts då upp längs plattformens kanter, vilken alltså hindrar trafikanter att ramla ner eller komma i vägen för vagnarna. Vagnarna stannar mittför väggens dörrar, som öppnas och stängs samtidigt med vagnens motsvarande dörrar. Om denna lösning ger tillräckligt utrymme i höjdled för en passage mellan de 2 skilda balk-plattformar så kan man bygga enligt ovan. Eftersom en tunnelbaneperrong är c:a 150 meter lång får man ledigt plats med 2 ggr 25 = 50 balkvagns-hållplatser på motsvarande längd. Men eftersom dessa kommer att ligga efter varandra är det sannolikt inte lämpligt att ha fler än 2 ggr 10 hållplatser. Enligt det förslag som visas på bild 10 klarar vi oss alltså bra med en c:a 92 meter lång balk-plattform. Med en bredd på c:a 11 meter mellan de avskärmande väggarna får man också adekvat plats för trapphusen. Om behovet skulle vara större än 10 hållplatser i vardera färdriktningen (vilket det i dagens läge inte är), så är det bättre att vinkla hållplatserna som visas på bild 2:4, vilket det finns plats för vid Gamla stan. Bild 11 nedan visar förslag på dörröppning för de största fordonen på denna rutt. Dörrplaceringen på alla fordonstyperna måste förstås matcha avskärmningens dörrar. Bild 12 visar "högbalks"-alternativet, där vagnkorgarnas hissar alltså användes. Vid "lågbalks"-alternativet måste infarterna ske vid avskärmningens kortändar, som visas på bild 13. Perrongen behöver alltså inte täcka den yta som vagnkorgarna använder, de hänger ju i balkarna.
|
 Bild 10 |
| Copyright © 2004, SwedeTrack System. | Last Updated: 2007-01-17 |
Webmaster |
This site is maintained by Johnson Consulting |
|---|