Introduktion & definition av svenska termer

"Konsten att tråka ut, är att berätta allt". (Francois de Voltaire, fransk filosof, 1694-1778)

LinkExchange Member

En presentation av denna website Har du sett filmen "Metropolis" av Fritz Lang? Den innehöll scener från en tänkt framtida stad, där befolkningen transporterades i bl a rör kors och tvärs genom staden. Trots att bilismen var på frammarsch 1926, då filmen gjordes, hade Fritz Lang en vision av en framtid där folk inte använde privata bilar, utan åkte i fordon som tillhandahölls av samhället. Orsaken är förstås att Fritz Lang skildrade en diktatur, där folk inte tilläts friheten att ha bil. Men så här i efterhand kan vi konstatera att bilismen, särskilt i tätorter, leder till problem. Vi är helt enkelt för många som kör bil. T. o. m. en stad som Los Angeles, som är anpassad till bilismen, håller på att storkna. Lösningen på trafikproblemet är inte fler och bättre vägar, eller ringleder! Dessa leder bara till längre körsträckor och utbredd markförstöring! I den mån det leder till bättre framkomlighet så ökar det bara trafiken; dvs. antalet fordon på vägarna ökar, vilket ju motverkar vinsten med ökad framkomlighet. Lösningen är inte heller utbyggd kollektivtrafik enligt gängse modell! Har du lång resväg till jobbet så vet du varför. Många byten, långa väntetider och en resväg som inte är den kortaste, gör att många tar bilen till jobbet, trots bilköerna. Men tänk om du hade råd att åka taxi, och att denna taxi hade en reserverad fil hela vägen! Du kunde koppla av med tidningen (eller varför inte en tupplur?) i förvissningen om att transporten sköter sig själv! Lösningen finns! Den är delvis implementerad på c:a 97 orter runtom i världen. Den kräver en delvis ny infrastruktur, men denna kan byggas ut successivt, så att inkomsterna alt. besparingarna kan finansiera den fortsätta utbyggnaden. Vi talar om automatisk balktrafik; förarlösa vagnar som far runt i ett integrerat, datorkontrollerat nät av balkar, c:a 5 - 6 meter upp i luften, och som sänker sig till marknivån för av- och påstigning. Dessa balkar behöver inte alls bli ett så störande inslag i stadsbilden som man skulle kunna tro, och det går lika bra (fast dyrare) att lägga dem i tunnlar. Stadsplanerare och politiker vet att en lösning liknande denna är nödvändig för stora städer, om städerna ska kunna fortsätta att växa och fungera. Dessutom räcker inte världens oljetillgångar i evighet. Ambitionen med denna site är att ge en allsidig belysning och heltäckande information kring detta med automatisk balktrafik, och det har lett till en tämligen omfattande website. Det är förstås inte meningen att du ska läsa allt! Gå istället till de avsnitt som kan tänkas intressera just dig, just nu! Använd websitens index och den innehållsförteckning som finns. Varje enskild websida har sedan en kortfattad ingress.

Denna website är indelad i en svensk och en engelsk-språkig del. De flesta svenska sidor finns i översättning, men långtifrån allt engelskt material finns på svenska. All teknisk info finns bara på engelska. Man kan säga att c:a 3/4 av denna site är på engelska. Dessutom hålls de engelska sidorna bättre uppdaterade. Så, om du inte känner dig hindrad av språkbarriären så finns här mycket att upptäcka! Hoppas du får trevlig och inspirerande läsning!

Denna idépromemoria av Jan Johansson, från maj 2002, finns utlagd på webben, både i Word-format och som webb-sidor. Läser du on-line får du också tillgång till ett antal länkar. PMn innehåller en funktionell genomgång av delarna i ett transportsystem som är väl anpassat till resenärernas önskemål, en analys och diskussion om förutsättningarna för att bygga ett sådant system samt avslutningsvis ett förslag till "en möjlig väg till realisering". Förslaget utgår från fordon som kan användas både förarlöst (på egen bana) och som en traditionell bil, vilket vi valt att illustrera på omslaget med ett ULTra-fordon och en bil med drive-by-wire-teknik. Klicka på bilden om du vill läsa mer.

	Spårtaxi är fordon, avsedda att ersätta personbilar med individuell automatisk trafik. Fordonen går på egna banor , direkt från start till mål utan stopp och i regel utan mötande eller korsande trafik. Hållplatserna ligger på sidobanor, för att upprätthålla fordonsflöden, minst lika stora som i biltrafiken, på balkbanans huvudleder. Automatbanor är avsedda att ersätta bussar, spårvagnar, pendeltåg eller tunnelbanor i kollektiv automatisk trafik. Vagnarna går också på egna banor i regel utan mötande eller korsande trafik. Hållplatserna ligger inte alltid vid sidan om huvudleden. Balktrafik genomförs med spårtaxi (balkbilar) eller automatbanevagnar (balkbussar), eller båda, via en smal balk, vanligen av stål, som trafikled.	Bilflyttare är balkfordon som är avsedda att flytta personbilar i automatisk individuell trafik. Fordonen går på egna banor , direkt från start till mål utan stopp. Hållplatserna ligger alltid på sidobanor. På engelska används termen "dual mode" för att indikera fordon som kan gå både på väg och via balk. Godsflyttare är balkfordon som är avsedda att flytta gods i automatisk trafik. Fordonen går på egna banor, direkt från start till mål utan stopp. Lastplatserna ligger nästan alltid på sidobanor. SwT:s balktrafiklösning innebär, att både balkbilar, balkbussar, bilflyttare och godsflyttare delar på de dominerande kostnaderna för balknätet, och därmed sänker alla trafikanters kostnader.

Definitioner av och huvudegenskaper hos spårtaxi, automatbanor och balktrafik

	Spårtaxi

Definition Spårtaxi är fordon, avsedda att komplettera och ersätta personbilar för individuell trafik, främst i städer, i syfte att där reducera bl a trängsel, olyckor, avgaser och buller. Den engelska benämningen är (vehicles for) Personal Rapid Transit (PRT), fordon för snabb förflyttning av enstaka personer. Fordonen kan, liksom bilar, innehålla säten för 1 - 8 personer (vanligen 3 - 4 säten). De är direkteldrivna (för att undvika lokala luftföroreningar), förar-lösa (för att minska trafikolyckorna), och går på egna banor (för att undvika trafikkonflikter med andra skyddade och oskyddade trafikanter), direkt från start till mål utan stopp (för att minska restiden), i regel utan mötande eller korsande egna fordon (för att också undvika interna trafikkonflikter). Stoppställena ligger nästan alltid vid sidan om huvudleden (off-line stations), för att inte trafikflödena på huvudleden i onödan skall bromsas upp.

Variabla huvudegenskaper Spårtaxi kan endera gå över eller under trafikleden (i det senare fallet för att bl a underlätta samverkan med människor och verksamheter på mark- eller golvplanet under). Banorna kan vara fordonsbreda eller bestå av smala balkar (det senare för att reducera stadsmiljö-intrånget). Trafiklederna kan gå över eller under mark (det senare främst i stadskärnor för att undvika stadsmiljöintrång). Enheterna för bl a framdrivning (t ex elmotor och hjul) kan ligga i fordonet eller vara inkapslade i trafikleden (det senare i syfte att skydda omgivningen för buller och elektromagnetisk strålning, och att skydda elförsörjning, informationsförsörjning och vitala fordonsenheter mot avsiktlig eller oavsiktlig åverkan, och mot naturapåverkan, genom t ex snö, is, regn, sand). Vid inkapsling i trafikleden förbinds personkabinen med drivenheten mm, genom en slits utefter ovan- eller undersidan på trafikleden. Den mest elementära spårtaxin är en ombyggd elbil, körd ovanpå en fordonsbred, över mark upphöjd stolpbana (t ex av betong som stadsmotorvägar).

	Automatbanor

Definition Automatbanor är ett system av kraftigare trafikleder, som trafikeras av tyngre fordon, för att transportera större grupper av människor, vanligen obekanta för varandra. Automatbanor är avsedda att komplettera och ersätta vägbussar, stadsmotorvägar, vägtunnlar, spårvagnar, pendeltåg, eller tunnelbanor för kollektiv trafik eller omfattande biltrafik, främst i städer, återigen i syfte att där reducera bl a trängsel, olyckor, avgaser och buller. Den engelska benämningen är (traffic lanes for) Group Rapid Transit (GRT), banor för snabb förflyttning av större persongrupper. Automatbanevagnarna kan innehålla säten för ca 10 - 100 personer. De är på samma sätt som spårtaxi direkteldrivna (för att undvika lokala luftföroreningar), och förarlösa (för att minska trafikolyckorna). Ibland används dock personal i vagnar och/eller på stoppställen, för att till högre kostnader öka tryggheten för resenärerna. Vagnarna går också på egna banor (för att undvika trafikkonflikter med andra skyddade och oskyddade trafikanter), i regel utan mötande eller korsande egna fordon (för att också undvika interna trafikkonflikter). Stoppställena ligger inte alltid vid sidan om huvudleden (off-line stations), och minskar då det möjliga trafikflödet på huvudleden.

Variabla huvudegenskaper Automatbanevagnarna kan också, på samma sätt som spårtaxi, gå över eller under trafikleden (i det senare fallet återigen för att bl a underlätta samverkan med människor och verksamheter på mark- eller golvplanet under). Banorna kan vara fordonsbreda eller bestå av smala balkar (det senare för att reducera ett betydligt kraftigare stadsmiljöintrång än spårtaxi). Trafik-lederna kan gå över eller under mark (det senare främst i stadskärnor för att undvika ett omfattande stadsmiljöintrång). Enheterna för bl a framdrivning (t ex elmotor och hjul) kan återigen ligga i fordonet eller vara inkapslade i trafikleden (för att skydda omgivningen mot buller och elektromagnetisk strålning, samt skydda elförsörjning, informationsförsörjning och vitala fordonsenheter mot avsiktlig eller oavsiktlig åverkan, och mot naturapåverkan, genom t ex snö, is, regn, sandstormar). Vid inkapsling i trafikleden förbinds personkabinen med driv-enheten mm, som hos spårtaxi, genom en slits utefter ovan- eller undersidan på trafikleden. Den mest elementära formen av automatbana är en fordonsbred, över mark upphöjd stolpbana av betong (som ofta stadsmotorvägar), för ombyggda, eldrivna vägbussar.

	Balktrafik

Definitioner Väg- och spårtrafik har fått benämningar efter sina trafikleder, vägar resp. spår, vars egenskaper och kostnader i regel dominerar trafikslagets egenskaper och kostnader. Av samma skäl är balktrafik uppkallad efter sin trafikled, en smal balk, vanligen av stål, som kan användas som byggelement, t ex i byggnader, broar, tunnlar mm. Balktrafik kan ske genom spårtaxi, som då kallas balkbilar. De kan också använda automat-banefordon, som då kallas balkbussar. Balktrafiken kan, på samma sätt som vägtrafiken, innehålla både balkbilar och balkbussar. Den kan också, på samma sätt som vägtrafiken, utföras så, att den också klarar transporter av t ex gods och vägbilar. System som lyckas kombinera många transportobjekt till stora betalande trafikströmmar, ger de lägsta kostnaderna per per-son- eller ton-km, eftersom varje transportobjekt ger ett täckningsbidrag till de kostnadsdomi-nerande, fasta kostnaderna för bl a trafiklederna. Balktrafik för flera transportobjekt kommer därför långsiktigt att ekonomiskt konkurrera ut spårtaxi och automatbanor.

Variabla egenskaper På samma sätt som för spårtaxi och automatbanor kan balktrafik använda: Fordon över eller under balken. Stoppställen på eller vid sidan om huvudleden. Trafikleder över eller under mark. Utrustning utanpå eller inkapslad i balken. Utrustning utanpå balken (t ex elmotorer och hjul) kan fungera för balktrafik i små system, där fordonen rör sig fram- och tillbaka utefter en bana i skytteltrafik, eller där fordonen går runt i loopar. Men när balkfordonen ska växla körriktning, kräver utrustning utanpå balken, att ett helt balkelement vrids, så att fordonen kan gå åt ett annat håll. Det kräver omfattande tillskottsutrustning för vridningen, blir dyrt, och tar för lång tid. Trafikkapaciteten i nätet reduceras kraftigt, och de betalande trafikströmmarna blir mindre. Utrustning utanpå balken är därför inte ett långsiktigt konkurrenskraftigt alternativ.

	SwedeTrack´s balktrafiklösning

Det svenska företaget SwedeTrack System AB (SwT, "Svenskt Spår"), startat 1991, utgår från ett befintligt balktrafiksystem (SIPEM, utvecklat med stöd från västtyska staten av Siemens, Europas största industrikoncern, och provat sedan 1984 i Dortmund, med mycket hög tillgänglighet). SwT´s system, kallat FLYWAY, utnyttjar: 1. Fordon under balken. De är också kompletterade med en enkel hiss för nyttolasten (t ex personkabiner, gods-containrar eller vägfordon), så att lasten kan ställas ner på/lyftas upp från väg, mark, lagergolv, verkstadsgolv, lastbilar, järnvägsvagnar, eltruckar, fartygsdäck mm. Därmed kan man bl a skapa små, billiga stoppställen, med begränsat stadsmiljöintrång, och med små gångavstånd emellan. Resenärerna slipper ta sig upp och ner från plattformar uppe i luften.	Med en hiss elimineras samtidigt behovet av en evakueringsgångbana utefter fordonsbanan, eller fordonsburen räddningsutrustning. Den är ofta svår att använda för bl a äldre och handikappade. Fordon ovanpå en bana behöver lutas i kurvor, för att kunna hålla restiderna korta t ex i en kurvrik stadsmiljö. Det sker antingen genom dosering av banan, vilket fördyrar bantillverkningen, eller lutningsutrustning i fordonen (jfr X2000), vilket fördyrar fordonen. Fordon under en balk kan naturligt gunga ut i kurvan med centripetalaccelerationen, vilket ökar reskomforten. Fordonshastigheten i kurvan kan också anpassas till omständigheterna. I en doserad kurva är fordonshastigheten bunden av doseringen, för att inte fordonen ska kränga.	Lätta balkbilar, motsvarande lätta spårtaxi, används med små tvärsnitt (1 persons bredd) och 1, 2 och 3 säten, främst för arbetspendlingen, där det i vägbilar bara sitter 1 person i ca 75 % av fordonen. De lätta balkbilarna ger väldigt billiga fordon och billiga balkar. Därtill finns det större balkbilar för 2 personers bredd och 4, 6 och 8 säten, undandragbara för bagage och medförd utrustning. Per person-km blir de vid god beläggning ytterligare billigare än de lätta balkbilarna. Men det kompenseras av, att balkarna blir kraftigare och dyrare. En mångsidig, till efterfrågan kostnadsanpassad spårtaxi, ingår alltså i balktrafiken. Slutligen planeras det finnas balkbussar för persontransporter, med 4 personers bredd, och 16, 24 och 32 säten. För dem gäller samma tendenser. Vid god beläggning blir de ytterligare billigare per person-km, men balkarna blir kraftigare och dyrare för de tyngre fordonen. Också till trafikflödena anpassningsbara automatbanefordon ingår alltså i balktrafiken.

2. Stoppställen vid sidan av huvudleden. Stora, snabba trafikflöden kan då upprätthållas på huvudleden. Vid stora flöden genom hållplatsen, t ex av personer eller bilar, ordnas det så, att balkfordonen kan komma och gå från parallella fordonsbäddar, oberoende av varandra (jfr vägbilar och vägbussar å ena sidan, spårvagns-, pendel- och tunnelbanetåg å andra sidan).

3. Trafikleder vanligen över mark i städers periferier, och under mark i stadskärnor. En trafikled för balkbussar kan upprätthålla större trafikflöden än tunnelbana. En trafikled för balkbilar kan upprätthålla större trafikflöden än trefiliga stadsmotorvägar. I båda fallen till betydligt lägre kostnader. Trafikflödena kan också enklare fördelas över hela dygnet (t ex med persontransporter under högtrafiktid, och tysta godstransporter nattetid). 4. Utrustning inkapslad i balken. Syftet är som framgått, att skydda omgivningen mot buller och elektromagnetisk strålning, samt skydda elförsörjning, informationsförsörjning och vitala fordonsenheter mot avsiktlig eller oavsiktlig åverkan, och mot naturapåverkan, genom t ex snö, is, regn och sandstormar.