Detaljlösningar, Slussen

Slussen i Stockholm ligger kommunikationsmässigt mycket centralt; där sammanflyter tunnelbanan, ett antal innerstadsbussar, Roslagsbanan och Nacka-Värmdö-bussarna. Det är således en knutpunkt där många människor passerar, till och från sina arbetsplatser.
En animation av en tänkt bana kan ses om du klickar på bilden t.h. Animeringen förutsätter dock att du först installerar "DivX 5" eller liknande kraftfullt program. DivX 5 finns att hämta på denna site.

Lite Slussenfakta:
Antal fordonsresenärer som passerar per dygn: 50.000.
Antal på- & avstigningar på innerstadsbussarna per dygn: 20.000.
Antal cyklister per dygn: 17.000 (på sommaren).
Antal T-bane-resenärer per dygn: 60.000.
Det finns planer på att bygga om Slussen, och i skrivande stund (december 2003) finns det 8 arkitektförslag att beskåda, bl.a. på denna website.

Låt oss först titta på några foton av Nacka-Värmdö-bussarnas terminal.
Bild 1 visar bussterminalen sedd från öster. Den har som synes 4 bussgator, med vardera 2 filer. Gatan längst till höger är reserverad för ankommande bussar, de övriga 3 har hållplatser för avgående bussar mot Nacka. Gatornas bredd framgår bättre på bild 2 och bild 3.
Terminalen täcks av en bred vägbro och av tunnelbanans bro. Höjden under broarna tillåter inte att balkvagnar och bussar samsas i samma körfil. Men balkvagnar och ett par kvarvarande busslinjer skulle t.ex. kunna samsas enligt skissen på bild 5.

Bild 1

Bild 2

Bild 3 och bild 4 är tagna från väster, där bussarna har sin uppställningsplats.
Bild 2 och bild 4 visar tunnelbanans bro mot Gamla stan, tagna från bägge hållen.

Bild 3

Bild 4

Tanken med balkdragningen klargörs bäst av bild 6. I god tid före Slussen delas balkarna till/från Nacka upp i 4 stycken. Vagnarna på de 2 vänstra balkarna stannar utanför T-banans entré för passagerarbyte, medan de 2 högra balkarna låter vagnarna köra förbi utan att stanna. Efter växlarna väster om Slussens hållplats ligger balkarna så att de yttre 2 går direkt till Centralen, medan vagnarna på de inre 2 balkarna stannar vid Gamla stan.
Generellt sett har vi fem alternativ för placering av hållplatsen:

Vi kan ha hela hållplatsen nere vid bussterminalen för Nacka/Värmdö-bussarna.

Vi kan ha hållplatsen för ankommande vagnar från Nacka nere vid bussterminalen för Nacka/Värmdö-bussarna och hållplatsen för vagnar mot Nacka uppe på Slussplan.

Vi kan ha hela hållplatsen uppe i det fria, vid Slussplans busshållplats.

Vi kan ha hela hållplatsen uppe i det fria och dela den mellan Slussplans busshållplats och Katarinahissen.

Vi kan ha hela hållplatsen uppe i det fria, vid Katarinahissen.
Låt oss titta på dessa alternativ i tur och ordning.
Bild 6

Tanken med balkdragningen klargörs bäst av bild 6. I god tid före Slussen delas balkarna till/från Nacka upp i 4 stycken. Vagnarna på de 2 vänstra balkarna stannar utanför T-banans entré för passagerarbyte, medan de 2 högra balkarna låter vagnarna köra förbi utan att stanna. Efter växlarna väster om Slussens hållplats ligger balkarna så att de yttre 2 går direkt till Centralen, medan vagnarna på de inre 2 balkarna stannar vid Gamla stan. Generellt sett har vi fem alternativ för placering av hållplatsen: Vi kan ha hela hållplatsen nere vid bussterminalen för Nacka/Värmdö-bussarna. Vi kan ha hållplatsen för ankommande vagnar från Nacka nere vid bussterminalen för Nacka/Värmdö-bussarna och hållplatsen för vagnar mot Nacka uppe på Slussplan. Vi kan ha hela hållplatsen uppe i det fria, vid Slussplans busshållplats. Vi kan ha hela hållplatsen uppe i det fria och dela den mellan Slussplans busshållplats och Katarinahissen. Vi kan ha hela hållplatsen uppe i det fria, vid Katarinahissen. Låt oss titta på dessa alternativ i tur och ordning.	Bild 6

1. Hela hållplatsen nere vid bussterminalen för Nacka/Värmdö-bussarna

Bild 7 är inte måttsatt, utan är bara en principskiss hur man skulle kunna låta balkvagnar och bussar samsas. Tanken är då (förstås) att det bara finns en eller två busslinjer kvar vid Slussen. Terminalen för de andra bussarna flyttar man lämpligen till ett centralt ställe i Nacka, där både Saltsjöbanan och balktrafiken möts, som t.ex. Henriksdals station.

Bild 9

Som framgår av bild 3 är det så låg höjd på broarna ovan bussarna att balkvagnarna måste gå på marknivå. Det innebär att:

Området kring balkarna måste spärras av med staket, så att folk inte riskerar att komma i vägen för vagnarna.
Hållplatsfickorna måste omges med avskärmningar med automatiska dörrar, som öppnas och stängs samtidigt med balkvagnarnas dörrar.

Detta är illustrerat i bilderna 7 och 9. De passager för passagerarna som är markerade med P i bild 7 är till för att passagerare ska kunna komma till och från de vagnar som går mot Nacka. Dessa passager kan eventuellt bli ett problem, eftersom vagnarna, åtminstone under högtrafik, passerar gruppvis med c:a 40 sekunders mellanrum. Man kan tänka sig manuella vakter som ser till att det funkar, men det är ingen idealisk lösning. Det finns plats för åtminstone 2 ggr 8 = 16 sådana hållplatser, vardera c:a 6 meter långa.

Om man låter balkarna för de vagnar som inte stannar vid Slussen ta en annan väg, så får man ytterligare utrymme, vilket visas på bild 9, där, som exempel, 2 ggr 7 = 14 hållplatser har allokerats för trafik mot Nacka.

En annan skillnad mellan bilderna 7 och 9 är att i bild 9 viker balkarna av mot norr före T-banebron, istället för att fortsätta under denna bro och upp på andra sidan, som i bild 5. Dessa alternativ illustreras också av alternativ A resp. B i bild 10 nedan.

Bild 7

A-alternativet är kortast, men innebär att fordonstrafiken på Söder Mälarstrand måste stängas av, eftersom balkvagnarna inte hinner få tillräcklig höjd på den korta sträckan.

Med B-alternativet kan man dra ut balken över bussparkeringen c:a 70 meter, så att när den sedan korsar gatan längs Söder Mälarstrand så har den fått tillräcklig höjd. Med en stigning på 5^o hinner balkvagnen stiga 6-7 meter på bussparkeringen, och det räcker ju.

Bild 10

2. Hållplats vid terminalen för Nacka/Värmdö-bussarna bara för ankommande vagnar

Bild 10 ovan visar på våra alternativa balkdragningar (de lila linjerna). T-banebron mot Gamla stan och Centralen syns längst till vänster. Om man, som redogjorts ovan, placerar balk-hållplatsen nere hos Nacka-bussarna, får man 2 alternativa balkdragningar, alternativ A resp. B, som motsvarar att balkarna svänger ut över vattnet före resp. efter T-banebron. Bägge alternativen är, utrymmesmässigt, ungefär lika bra. I bägge fallen handlar det om en ganska moderat stigning för att balkarna ska komma 5 meter över bron c:a 100 meter före Gamla stans hållplats. Den lila linjen högst upp på bilden visar hur man kan dra de direkta balkarna, för vagnar som inte stannar vid Slussen. Dragningen över Slussenplattan, slutligen, blir sannolikt minst problematisk, och billigast blir det om man låter alla 4 balkarna gå den vägen. Vid enkelriktade hållplatser försvinner plötsligt barriär-problemet i föregående alternativ. Om man väljer att placera hållplatser för ankommande resenärer från Nacka nere i bussterminalen får man lösningen i bild 11. Den är helt fri från den tidigare barriär-effekten och erbjuder dessutom utrymme för att hålla en vagnbuffer. När det gäller andra halvan av hållplatsen, för trafiken mot Nacka, så diskuterar vi den under de följande punkterna.	Bild 11 Bild 12 visar att det finns utrymme för 24 vinklade hållplatsfickor hos Nackabussarnas terminal. Denna lösning är dock inte realistisk, eftersom balkvagnar och passagerare hela tiden kommer att vara i vägen för varandra.	Bild 12

3-5. Hela hållplatsen uppe i det fria, vid Slussplans busshållplats och/eller Katarinahissen.

Bild 14

För att slippa ifrån problemet med trafikanternas passage mellan vagnarna, måste vi alltså också titta på alternativet att låta vagnarna stanna på Slussplan, där vagnarnas hissar kan användas. Det finns 2 lämpliga platser; vid busshållplatsen för innerstadsbussarna och vid Katarinahissen.

Hållplatserna angöres genom nedsänkning av passagerarkabinerna i ett slags inneslutna hållplatser ("cubicles" på engelska). Dessa har, liksom de förut nämnda väggarna, automatiska dörrar, som bara öppnas när det finns en passagerarkabin på plats innanför. Ett exempel med uppställda sådana "cubicles" för dubbelriktad trafik visas på bild 15.

Bild 14 visar de 2 platser där sådana cubicles kan ställas upp. Slussplan rymmer åtminstone 2 ggr 4 st (med längd/bredd c:a 6 ggr 2 meter), vilket innebär att om enkeltrafik tillämpas (och den andra hållplatsen alltså är nere vid bussterminalen) så kan man ha 8 st. sådana hållplatslägen, parvis uppställda. Platsen ligger bekvämt nära både T-bana och andra kommunikationsmedel, och balkarna har sedan en tillräckligt lång sträcka ut över strömmen att komma ner på rätt höjd vid Gamla stan.

Den sluttande gata som går framför husfasaderna på bild 16 är början på "Stadsgårdskajen". Trafikvolymen på dess övre del (vid Katarinahissen) är försumbar; där används gatan mest som parkeringsplats. Där finns utrymme för åtminstone 2 ggr 5 st. hållplatsbås på 2 ggr 6 meter, utan att tränga undan någon trafik, men de flesta parkeringsplatserna där måste i så fall offras.

Dessa 2 hållplatslägen kompletterar varandra utmärkt, och även om man väljer dubbelriktad trafik denna väg så torde hållplatsutrymmet räcka gott för framtida behov.

Bild 15

Bild 16

4. Dubbelriktad trafik vid Slussplans busshållplats och Katarinahissen.

Det är tvivelsutan så att vinklade hållplatser ger större trafikflöde, eftersom vagnarna då inte är ivägen för varandra under själva omlastningen. Ett förslag med vinklade hållplatser fördelade mellan Slussplans busshållplats och Katarinahissen skulle då se ut enligt bild 18. Dessa är så få att det egentligen inte spelar någon större roll om de är vinklade eller inte. Men ett Slussen där balktrafik ersätter Nackabussarna blir inte alls den stora omstigningshållplats den är idag, då bussarna har sin terminal där. De balktrafik-trafikanter som väljer att byta vid Slussen har Slussens närområde som sin destination, eller byter till innerstadsbussarna. Övriga trafikanter kommer att byta vid Gamla stan och Centralen, och detta blir uppskattningsvis 80% av resenärerna.	Bild 18

Det är tvivelsutan så att vinklade hållplatser ger större trafikflöde, eftersom vagnarna då inte är ivägen för varandra under själva omlastningen. Ett förslag med vinklade hållplatser fördelade mellan Slussplans busshållplats och Katarinahissen skulle då se ut enligt bild 18.

Dessa är så få att det egentligen inte spelar någon större roll om de är vinklade eller inte. Men ett Slussen där balktrafik ersätter Nackabussarna blir inte alls den stora omstigningshållplats den är idag, då bussarna har sin terminal där. De balktrafik-trafikanter som väljer att byta vid Slussen har Slussens närområde som sin destination, eller byter till innerstadsbussarna. Övriga trafikanter kommer att byta vid Gamla stan och Centralen, och detta blir uppskattningsvis 80% av resenärerna.

Bild 18

Copyright © 2004, SwedeTrack System.	Last Updated: 2007-08-18	Webmaster	This site is maintained by Johnson Consulting