Balkbanor i Stor-Stockholm

Föregående sida: Örestad Index över engelska termer Tillbaks till gruppsidan Nästa sida: Balkbana i Gävle
Frågor förenar människor, svaren driver ofta människor isär.

Tillbaks till gruppsidan Anfang pårtrafiken och trådbussarna i Stockholm försvann (nästan) i samband med högertrafikomläggningen 1967. Bara Nockebybanan i Bromma blev kvar. Innan dess hade Stockholm samma fina spårbundna service som Göteborg och Norrköping fortfarande har, och som kan beskådas (och beresas) på många håll i andra länder.

Stockholm har istället sin T-bana. Men inte många människor har det historiska perspektivet på den nedrustning i spårtrafiken som skett i Stockholmsområdet, som innebär att man nu måste byta transportmedel, helt omotiverat, på vissa ställen. Det är ju dessa byten som, mer än långa resvägar, gör att folk tar bilen istället för att åka kollektivt.

Förslag på balkbanor som tas upp på denna sida:
  1. Stockholms Innerstad
  2. Stockholms Central - Djurgården
  3. Arlandabanan
  4. Arlanda flygplats - Märsta Centrum
  5. Dennispaketet som balktrafik
  6. Förlängningar av Stor-Stockholms spårtrafik
  7. 3:e spåret och Årstabron
  8. Trunkförbindelser med Uppsala och Mälardalen
  9. Vetenskapsstaden
  10. Balkbana till Skavsta
  11. Att förena tre flygplatser
  12. Att ersätta Lidingöbanan
  13. Balkbana Skärholmen - Kungens Kurva
Läs också om Spårtaxiutredningen i Stockholm,
om alternativ till Västerleden
(den s.k. "Förbifart Stockholm"),
om balkbana i Nacka,
och om en balkbana genom centrala Stockholm.

English

There are several beam-traffic projects that would be suitable in Stockholm. Since this concerns local conditions in and around Stockholm, the rest of this web-page is in Swedish.

Stockholm by night

It is not difficult, however, for the reader to find local conditions where he/she lives, that would benefit from beam traffic systems instead of those traffic solutions that exist today or that are being planned. If so, why not contact us if you have specific questions that might pertain to the place where you live?

Anfang å "den gamla goda tiden" kunde man resa med spårvagn från Tegelbacken till alternativt Nockeby, Islandstorget eller Ulvsunda. Ulvsundagrenen är idag borta, och för Nockebys del måste man byta transportmedel i Alvik. Förr kunde man åka spårvagn direkt mellan Lidingö och centrala Stockholm. Nu måste man byta i Ropsten. Detta är resultatet av en rationalisering som gör det enklare för spårvagnsbolaget, men besvärligare för resenärerna. Det är ju vanligare nu än förr att folk har egna bilar, så det "proletariat" som fortfarande åker kollektivt får helt enkelt finna sig. De är inte så "viktiga", relativt sett, som forna tider resenärer.

På andra håll tänker man annorlunda; t.o.m. i USA satsar man återigen på spårvagnar. Där har man insett att det inte bara är en fråga om att "bara de fattiga" åker kollektivt, utan också att det finns framkomlighets-aspekter och miljö-aspekter på stadstrafiken.

Stockholm har nu fått sin "Tvärbana", men den följer samma mönster. Istället för att koppla ihop den med spårtrafiken som redan finns vid Gullmarsplan, Alvik och Liljeholmen, så måste resenärerna byta transportmedel vid dessa punkter. Motion är nyttigt, men denna sorts motion vill folk inte ha i längden.

Streetcar

Streetcar

Det är då klart att man hellre väljer bilen. Dessa byten av transportmedel vid vissa knutpunkter är kollektivtrafikens näst största Akilleshäl (den största är förstås att passa avgångstiderna och att invänta dessa!).

Flera förslag till spårtaxi- och automatbaneprojekt har lagts fram i Stockholms län (i bl a Solna, Flemingsberg, Östermalm, Lidingö och Nacka). Denna sida innehåller några axplock.


"Kollektivtrafikant Stockholm" är en ideell, politiskt obunden intresseförening i Stockholm, som verkar för att kollektivtrafiken i Stor-Stockholmsområdet ska hålla hög klass, vara bekväm, miljöanpassad och säker, med möjlighet att ta med t.ex. cyklar på bussar och tåg. Det är samtidigt en påtryckningsgrupp som påtalar brister inom kollektivtrafiken i Stockholms län, och gör jämförelser med hur det fungerar på andra håll i världen.

De publicerar ett nyhetsblad c:a 6 ggr. per år.
Kontaktperson: Karl Krook.

1. Stockholms Innerstad

Anfang tt åter-införa de spårvagnslinjer Stockholm hade i svunna tider är en dröm hos många. Kopplad med vägtullar vid Stockholms infarter skulle detta kunna leda till bättre luft och framkomlighet i innerstaden. Dock har ju gatorna byggts om en del sedan spårvagnarna försvann. Att nu bereda plats för dem igen skulle bli svårt och dyrt på många håll.

Den förnuftigaste lösningen vore då förstås att bygga balkbanor! Dessa kräver inte annat markutrymme än stolparna, och dessa kan i trängda lägen ersättas med valvbågar eller liknande, som förankras vid trottoarer eller i (ev. förstärkta) husväggar. Från detta "nav" av innerstadsförbindelser kan man sedan successivt bygga utstrålande balkar till förorter och grannkommuner. Nacka och Lidingö kommuner skulle t.ex. ha stor nytta av ett sådant system, framförallt därför att trafikanterna skulle slippa omstigningar.

Birger Jarlsgatan i Stockholm, så som den skulle kunna se ut

Figur 1:1: Birger Jarlsgatan i Stockholm, så som den skulle kunna se ut!
Bilden konstruerad av Hans KylbergVisuLogik.

2. Stockholms Central - Djurgården

Karta över centrala Stockholm. T-bane-nätet i blått, föreslagen balkbana mellan Centralen och Djurgården är ritat i rött.

Figur 2:1. Föreslagen balkbana mellan Centralen och Djurgården

Anfang agens Nyheter 2000-08-15 rapporterade om den förstudie som SL (Storstockholms Lokaltrafik) och gatu- & fastighetskontoret i Stockholm gjort angående en spårväg mellan Stockholms Central och Djurgården (den röda linjen på kartan ovan). Det finns idag spår större delen av sträckan (mellan Djurgården och Östermalmstorg) som trafikeras under sommarhalvåret. I övrigt är det bussar som upprätthåller trafiken.

På den positiva sidan konstaterar rapporten att spårbunden, tät trafik hela vägen till Stockholms Centralstation skulle bli ett verkligt lyft för rese-standarden. Anknytningen till Centralen skulle underlätta betydligt för både invånare i regionen och för turister.

Spårvagnsservice skulle fungera "avsevärt bättre" än dagens trafik, och bättre än den planerade stombusslinjen (nr. 5). Och underlag för trafiken finns det verkligen! Den överlastade busslinje 47 fraktar mellan 10.000 och 19.000 trafikanter per dygn (beroende på årstiden), varav 70% fortsätter över Djurgårdsbron. Störst är trafiken förstås under sommaren; under Vattenfestivalerna somrarna 1991 - 1999 gick bussarna på linje 47 i karavaner. Och så är det fortfarande, emellanåt. Svårigheterna att komma med på dessa bussar (och att få sittplats!) gör att folk tar sina bilar till Djurgården.

Detta leder (förstås!) till betydande parkeringproblem på Djurgården, som ofta får stängas av (en bit efter Djurgårdsbron) för privat biltrafik.

Regelbunden året-runt trafik med spårvagn skulle avsevärt underlätta för trafikanter, då spårvagnar har lättare att ta sig fram i trafiken, och är behagligare att åka med. Förslaget är dock inte utan problem: det är för trångt på de aktuella gatorna i Stockholm. Annan trafik skulle få maka på sig om spårvagnarna ska få egna körfält, och en del av Berzelii Park skulle försvinna.

Tyvärr tycks inte utredarna ha reflekterat över balkbunden trafik, som finns på andra håll i världen. Trots en del trånga gator och många viadukter skulle en balkbana kunna ta sig fram mellan Centralen och Djurgården, utan att inkräkta på övrig trafik. Det blir trångt här och var, men det går. Läs vidare om SwedeTracks förslag under nästa rubrik!

3. Arlandabanan

Anfang lygplan landar och startar vid alla tider på dygnet. Det blir också vanligare med förseningar, allteftersom trängseln i flyglederna ökar. Alla som ankommer till en flygplats mitt i natten vet att man vill komma hem (eller till hotellet) så fort som möjligt.

Flygbussarna går som mest med 5 minuters mellanrum. Det finns m.a.o. bra underlag för alternativa trafiklösningar. Det är därför man bygger Arlandabanan enligt traditionell modell, dvs. med pendeltåg. Ironiskt nog kommer det att bli dyrare med tåget än med flygbussen, och tidsvinsten blir ganska marginell, varför det knappast finns incentiv för någon att ta tåget. Vad som sannolikt kommer att hända när tåget satts i trafik, är att bussförbindelserna försämras så pass att de flesta kommer att välja tåget.

Att taxiförare skörtar upp utländska resenärer som kommer till Arlanda har blivit ett sådant problem att man nu planerar att införa en taxibiljett till fast pris, som flygresenärer kommer att kunna köpa på Arlanda. Detta problem gäller i huvudsak resor till hotell i Stockholms city, och dessa rutter skulle mycket väl kunna ersättas av balktrafik.

Som redogjorts på andra websidor kan balktrafiken gå ända in i Arlandas vänthallar, vilket innebär kortare gångväg. Väsentlig synpunkt när man har bagage att släpa på!

Flexibiliteten gör att banan lätt kan grena ut sig till befolkningscentra inom rimliga avstånd, som visas i exemplet.

För att summera fördelarna med balktrafik mellan Stockholm och Arlanda:

Exempel på balkbanesystem som knyter ihop Uppsala, Arlanda flygplats, Märsta, Jakobsberg, Bromma flygplats och Stockholm city

Figur 3:1

  1. Snabbare och billigare att bygga per spårkilometer
  2. Flexiblare; lättare att bygga ut och ändra
  3. Automatisk trafik; gör att driften blir billigare, även mitt i natten
  4. Bättre service; vagnarna kan gå ända fram till incheckningsdiskarna
  5. Miljövänligare än bussar och taxi
  6. Taxikomfort till ett lågt, fast pris

4. Arlanda flygplats - Märsta Centrum

Det finns ett förslag som skulle kunna intressera Luftfartsverket: En balkbana som binder ihop alla terminaler vid Arlanda flygplats, och som sedan går vidare med hållplatser vid Cateringområdet, Osterman, Tullen, Flygskolan, Långtidsparkeringen.Banan skulle sedan gå vidare med hållplatser vid ATCC, Brand/räddningsskolan, Eurostop, Norra Arlanda stad, Märsta arbetsområde och Märsta Centrum. Inget hindrar att banan sedan byggs ut till Märstas olika stadsdelar och med en utlöpare till Sigtuna.

Sigtuna kommun har publicerat en egen vision för ett "sustainable transportation system".

5. Det tidigare Dennispaketet som balktrafik

Anfang tt fullt realiserbart alternativ till Dennispaketet (och mycket billigare!) vore att bygga balkbanor för, i huvudsak, transport av biltrafiken runt om och genom området på balkvagnar. Så länge balkbanorna inte når överallt kommer folk att fortsätta använda sina bilar. Men att tillhandahålla transport av bilarna en del av sträckan har flera fördelar:
  1. Vägarna avlastas
  2. Förarna kan koppla av, spara bensin och slitage
  3. Buller och avgaser minskar i motsvarande grad
  4. Ringleder i form av balkar kan slussa trafiken förbi olycksplatser och vägarbeten och således underlätta framkomligheten
  5. På vintern, när de flesta kör med dubbdäck, slits innerstadsgatorna betydligt mindre än annars
  6. Besökare från annat håll slipper irra runt i trafiken och inte veta var de är.
Man kan förstås tänka sig många varianter, och det bästa är (som alltid) att man gör resande-undersökningar som ett första led i planeringen. Här presenteras, kortfattat, ett förslag.

  • I skissen nedan (figur 5:1) har Snabbspårvägen (fyllda ringar för hållplatser), stomnätet för bussar i Stockholms innerstad (heldraget rött), samt Norra Länken, Värtalänken och Österleden i Ringen (tvärstreckat), som åskådningsexempel antagits ersatt med balktrafik. Blå ringar är T-banestationer.

  • Vägtunnlarna i Ringen är utbytta mot dubbelriktade ovanjordsbanor på befintliga vägar. De ansluter sig till buss-stomnätet, snabbspårvägen och intressanta mål (t ex Universitetet, Storängsbotten, Värtahamnen, Tekniska museet, Skansen och Nacka centrum). Motsvarande bilvägar i Nationalstadsparken antas vara avstängda.
  • På många ställen kan man, som i Göteborgs centrum i framtiden lägga till t ex nya enkelriktade slingor, for att nå människor i bostadsområden mm, och nya hopkopplingar (t ex Skanstull/Gullmarsplan, Homstull/Liljeholmen, Solna Centrum, Fridhemsplan/Alvik, Universitetet/Bergshamra, Ropsten/Lidingö Centrum).

  • Trafikkapaciteten, väntetidema och kostnaderna skulle radikalt forändras.

Jämför gärna med den trafikutbyggnad som är planerad för Stockholmregionen den kommande åren.


Söderleden i Stockholm togs i drift 24:e oktober 2004, en 6 km. lång tvärförbindelse som huvudsakligen går i tunnel. Som vi visar i figur 5:2 nedan skulle man jämförelsevis lätt och billigt (jämfört med vad Söderleden har kostat; c:a 8 miljarder kronor!) kunna komplettera med en balk i taket till varje tunnel, utan att inkräkta på biltrafiken nedanför. Läs mer under kapitel 7 på sidan om persontransporter.

Kartskiss som visar hur ett balknät skulle kunna ersätta eller komplettera ringlederna i Stockholm

Figur 5:1

Hur man skulle kunna bygga in en balk i tunneltaket i Södra Länken i Stockholm

Figur 5:2 (Måtten är i centimeter)

6. Förlängningar av Stor-Stockholms spårtrafik

Anfang etta är några alternativ som innebär balktrafik där det idag inte är lönsamt med spårtrafik! Med "strategisk" placering av balkbanor i direkt anslutning till befintlig spårtrarfik kan man ersätta busslinjer i glesbyggd, där det är långt mellan tätorterna. I detta fall ska balktrafiken konkurrera med bussar och bilar, men tjäna som en förlängning av den spårbundna trafiken.

Detta system är tänkt att:

  • I viss mån transportera bilister med deras bilar mellan "terminalplatser"; platser där det finns utrymme att byta balktransport och vägtransport.

  • Transportera resenärer, med hållplatser utefter vägarna som ung. motsvarar de busshålllplatser som trafikerades av de busslinjer som sålunda kan ersättas (helt eller delvis).

I en tabell över de platser som skulle kunna få spårbunden kommunikation har vi jämfört effektiva restider från Centralen/T-Centralen (i minuter), sådana de är idag (enligt SL) och vad de skulle kunna bli med balktrafik enligt detta förslag.

Detta är egentligen ett mycket trubbigt jämförelsesätt i detta sammanhang. Stationer med B-nummer, t.ex. "BE3", är sådana ställen som får spårbunden kommunikation via balkbana, och som idag inte har spårbunden kommunikation.

Snabbspårvägen (eller "Tvärbanan") har nu tagits i trafik (med smärre avbrott), varför vi inte längre har med förslaget om en ersättning med balkbana. Vi föreslår istället följande balkbanor (se kartskissen nedan):

  1. Brommaplan - Nockeby - Ekerö (BE).
  2. Sigtuna - Märsta - Arlanda stad - Arlanda (BA).
  3. Rotebro - Jakobsberg - Kungsängen - Upplands Bro - Bålsta (BU).
  4. Slussen - Hammarby Sjöstad - Jarlaberg - Nacka Strand (BN).
  5. Sickla - Gullmarsplan (BN).
  6. Alvik - Sundbyberg - Solna - Bergshamra - Universitetet (BS).
  7. Kårsta - Rimbo - Norrtälje (BR)
  8. Södertälje - Trosa (BT)

Karta med förslag till hur balktrafik skulle kunna komplettera den spårbundna kollektivtrafiken i Stockholm

Figur 6:1

7. Tredje spåret och Årstabron

Anfang laneringen av det s.k. "3:e spåret" genom centrala Stockholm har väckt mycket opposition, eftersom det är förenat med stora svårigheter att klämma in det jäms med de befintliga spåren. Likaså har den planerade nya Årstabron väckt mycket opposition. Den är planerad att gå över Årsta Holmar, 40 meter väster om den befintliga bron. Inte minst har Försvarsmakten, av strategiska skäl, opponerat sig mot en bro så nära en redan befintlig. Potentiella bombmål bör (som bekant?) spridas ut så mycket som möjligt.

Syftet med det 3:e järnvägsspåret och den planerade, dubbelspåriga, nya bron över Årsta Holmar är att öka järnvägens trafikkapacitet genom Stockholm. Den har redan slagit i taket, och järnvägstrafiken genom Stockholm beräknas öka framöver.

Grundtanken är att Stockholm ska fortsätta att serva all järnvägstrafik via en enda station, Centralen vid Vasagatan. Men måste det vara så? Många stora städer i världen (Paris & London, t.ex.) har fler järnvägsstationer utspridda mer eller mindre i en ring runt stadskärnan. De servar, var och en, sin del av omvärlden. För storstäder är detta den mest logiska lösningen; mindre än 10% av passagerartrafiken genom en storstad går vidare ut igen, till en annan destination. Det finns ingen logisk anledning att passagerar- och godstrafik som inte är destinerade till centrala delarna av staden ska behöva passera genom stadskärnan.

Applicerat på Stockholm så skulle detta kunna innebära att Centralen servar nordgående trafik och en ny station vid t.ex. Liljeholmen servar sydgående trafik. Genom smidig omlastning till balkvagnar som går på en egen bana mellan Liljeholmen och Centralen skulle Stockholm mycket väl kunna klara sig utan både 3:e spåret och Årstabron!

Centralbron i Stockholm, kompletterad med balkbana istället för ett tredje spår.

Figur 7:1

Centralbron i Stockholm, med balkbana istället för ett tredje spår. En elegant lösning?

Figur 7:2

Ett alternativ till 3:e spåret?
(Centralbron i Stockholm, som redan är "i behov" av ett 3:e järnvägsspår för att kunna hantera trafiken söderut från Stockholm)

8. Trunkförbindelser med Uppsala och Mälardalen

Anfang ånga pendlar mellan Stor-Stockholm, Uppsala och städerna i Mälardalen. Fler skulle önska att de kunde göra detta; det är besvärligt att ha hus på ett håll och ett potentiellt lockande arbete på ett helt annat håll. Snabba balkvagnar vore ett klart attraktivt alternativ till att köra bil eller åka tåg, speciellt när Stockholm får trängselavgifter. I Stor-Stockholm skulle ett balktrafiksystem dock behöva kombineras med ett trunklinjenät enl. föregående avsnitt, för att locka resenärer. På websiten "Arena för tillväxt" finns en rapport om sambandet mellan pendelavstånd och boendekostnader i Mälardalen. Det är givetvis inte de rent geografiska avstånden som är det väsentliga utan den effektiva restiden och trafiktätheten hos de kollektiva transportmedlen mellan olika orter som är det avgörande. Med snabbare och mer lättillgängligare kollektiva transporter så ökar alltså värdet på ens bostad betydligt. Ett balktrafiksystem med snabba trunklinjer liknande skissen nedan (figur 8:1) skulle kunna förbinda många större orter i:
  • Stockholms län
  • Uppsala län
  • Örebro län
  • Södermanlands län
  • Västmanlands län
Och göra det möjligt att bo i vilken som helst av dessa orter och jobba i vilken annan av dem som helst, inklusive (förstås!) Stockholm.

Tänkbara trunklinjer för balkbanor i Mälardalen.

Figur 8:1

9. Vetenskapsstaden

Anfang första etappen studeras en eventuell forbindelse mellan Östra Station, Tekniska Högskolan (KTH) och Stockholms Universitet (SU) (med Naturhistoriska Riksmuseet och Cosmonova) via en SIPEM-bana.

Parallellt skapas en forskningsfront vid alla intresserade institutioner på KTH, SU, Handelshögskolan (HH) och Karolinska Institutet (KI), for bl a teknik, samhällsanpassning, ekonomi, säkerhet och miljökonsekvenser. Forskningsfronten studerar lämpliga egenskaper hos SIPEM/FLYWAY i successiva utvecklingssteg med små och stora balkbanor, fordon, stoppställen, informationssystem och verkstäder.

Arbetet finansieras av Kommunikationsforskningsberedningen (KFB), NUTEK, industrin och EU. Små utprovningsslingor skapas efter hand, som så småningom kan knytas till den ursprungliga SIPEM-banan. På lång sikt blir alla fyra högskolomas viktigare institutioner, kårhus, studentbostäder m m hopknutna via snabb lokal kommunikation och fiberoptiska kablar i balken. Nära kontakt hålls med svensk industri och EU-industri. I första etappen (omfattande t.ex. 4 år) kan projektet kosta uppskattningsvis 400 000 SEK för banstudien och 600 000 SEK för inledande FoU vid c:a 25 institutioner.

10. Balkbana till Skavsta

Anfang rlanda har numera fler passagerar-avgångar än Kastrup; Arlanda har blivit Nordens största flygplats. Och utbyggnad är på gång, för att hantera än större passagerarantal. Det finns i detta läge skäl att ha en flygplats till, inom rimlig resväg från Stockholm. Andra storstäder har insett det förnuftiga med att ha fler flygplatser, och inte ha all flygtrafik samlad på ett ställe:
  1. Det kan hända olyckor eller lokala väderfenomen, som gör att en flygplats är helt eller delvis utslagen.

  2. Terroristattacker kan få samma effekt.

  3. Trafikapparaten runtomkring kan bli överlastad av för stora flygplatser. Vägar, järnvägar och parkeringsplatser måste kunna svälja trafikflödet.

  4. Det är alltid bra att ha redundant kapacitet; det tar lång tid att bygga ut en flygplats. Arlanda är exempel på det.

  5. I en tillräckligt stor storstadsregion är det bra om vissa passagerare kan välja en flygplats som ligger geografiskt närmare hemorten.
Befintliga Bromma flygplats har diskuterats, liksom en ny flygplats på Södertörn. Bägge förslagen möter stark opposition, mest för att de ligger för nära tättbebyggda områden.

Den befintliga Skavsta flygplats en bit utanför Nyköping är då ett intressant alternativ. Den är något billigare att använda än Arlanda, och ligger bättre till för boende i Östergötland, som f.n. har långt till en alternativ internationell flygplats. Det enda som behövs är snabba förbindelser med Stockholm, och där är en balkbana oslagbar! Kommer man från Stockholms-området så finns det idag ingen tågtrafik, direkt eller via Nyköping (i kombination med buss) som betjänar Skavsta, utan man får ta sig till Skavsta via buss eller egen bil.

Planer finns för den så kallade Nyköpingslänken, ett snabbtåg. Med detta skulle det ta 38 minuter från Stockholms central, 25 minuter från Stockholm syd (Flemingsberg). En balkbana kan dras rakare än befintliga vägar, så avståndet från centrala Stockholm till Skavsta blir inte längre än 9 mil. Den sträckan kan en balkvagn med FLYWAYs design avverka på c:a 45 minuter.

Skavsta-fakta
Till websidan 'Comparison with Air Transport'
  • Skavsta var en gång militärflygplats, (F11) och centrum för svenskt spaningsflyg. 1984 köpte Nyköpings kommun flygplatsen. Juli 1998 övertog engelska flygplatsbolaget TBI Group Skavsta av kommunen.
  • Sedan 1997 trafikerar det irländska lågprisbolaget Ryanair sträckan Skavsta – London Stansted. Till och med 1999 har cirka 920 000 passagerare flugit med bolaget.
  • Flygbussar går flera gånger om dagen från Cityterminalen till Skavsta.
  • Under sommaren inledde Trygg Flyg passagerarflygning till Visby.
  • I flera år har en rad charterbolag flugit från Skavsta. Under år 2000 bland annat Apollo till Grekland.
  • Under 1999 hamnade 27 500 ton flygfrakt på Skavsta. Flygplatsen driver egen fraktterminal med femton anställda.
  • Skavsta har två banor. Den längsta är 2 875 meter lång och 60 meter bred och kan ta emot jumbojet.
  • Över 800 personer var under år 2000 anställda på Skavsta. 1994 var siffran 450.

11. Att förena tre flygplatser

Anfang n idé som skulle uppskattas mycket av både svenska och utländska resenärer vore en snabb förbindelse mellan flygplatserna Arlanda, Bromma och Skavsta. Det skulle underlätta transfer betydligt, samtidigt som det också skulle underlätta transporterna om något flyg av någon anledning (dimma eller terroristhot) dirigerades om till någon annan flygplats än den dit det var destinerat.

En sådan bana skulle då kunna ha hållplatser på följande platser:

  • Arlandas alla terminaler
  • Märsta Centrum
  • Bromma flygplats
  • City-terminalen i Stockholm
  • Flemingsberg
  • Södertälje Centrum
  • Nyköping
  • Skavsta
Ryanair har Skavsta som sitt Skandinaviska Centrum, med avgångar inte bara till London. Det finns dock inte trafikunderlag för att bygga en snabb järnväg mellan Stockholm och Skavsta, liknande Arlandabanan. En balkbana skulle då vara en bra, ekonomisk lösning. Bromma flygplats, som ligger bäst till, geografiskt, skulle då kunna få en renässans, förutsatt att tystare flygplanstyper kunde byggas.

12. Att ersätta Lidingöbanan

Anfang idingöbanan hotas av nedläggning! Denna bana, som byggdes på uppfinnaren och entreprenören Gustaf Daléns initiativ 1912, kommer att drabbas när järnvägsbron som går parallellt med Lidingöbron, stängs för "reparation". Järnkonstruktionen uppges vara i så dåligt skick att den börjar bli farlig att använda.

Enligt en överenskommelse är det Lidingö stad som ska ansvara för brons underhåll. Men i dessa tider, när det saknas pengar till nästan allt, så vore det självklart billigare för Lidingö att låta bron vara avstängd för tågtrafik och istället låta SL orrdna med bussar till Ropsten. Men att ordna med busstransport mellan Torsvik och Ropsten blir sannolikt så besvärligt för resenärerna att det skulle bli lättare för både SL och resenärerna att låta bussar ta över hela tågtrafiken.

To top of Page Som det nu ser ut så kommer järnvägsbron mellan Torsby och Ropsten att stängas för spårtrafik till hösten 2005.

Ett elegant och billigt alternativ i det läget vore att bygga en balkbana bredvid den nuvarande järnvägsbron, där balkvagnarna går direkt upp på T-bane-plattformen. Balkbanan byggs sedan successivt ut längs Lidingöbanans sträckning, till Gåshaga. Denna balkbana kan sedan bli stommen i en framtida utvidgning som kan täcka större delen av Lidingö, och på sikt ersätta bussarna.

Karta över Lidingöbron och dess anslutningar

Figur 12:1

Ett tänkbart scenario:
  1. Järnvägsbron stängs i december 2005 för "underhåll". Lidingötåget vänder i Torsby.
  2. Bussar sätts in. Antalet resenärer på tåget minskar påtagligt.
  3. Tågtrafiken glesas ut i takt med att resenärerna försvinner.
  4. SL:s ledning finner att resande-underlaget är för dåligt för att motivera att trafiken hålls igång.
  5. SL lägger ner Lidingöbanan.
  6. Lidingö stad finner att järnvägsbron inte längre behövs. Den rivs därför, istället för att upprustas.

13. Balkbana Skärholmen - Kungens Kurva

Anfangkärholmen i Södra Stockholm har T-bana, och är ett av Stockholmsregionens allra största köpcentrum. Dessutom ligger det nära Kungens Kurva i Huddinge, som har många storbutiker och där IKEA:s huvudbutik finns.

Men den enda typ av kollektivtrafik som finns med Kungens Kurva idag är bussar, varav de flesta också angör Skärholmens bussterminal. Butiksområdet vid Kungens Kurva har mest karaktären av ett amerikanskt köpcentrum; man måste ha egen bil för att någorlunda bekvämt kunna handla där. Det är besvärligt att resa till Kungens Kurva och omständligt att förflytta sig inom området. De som reser till Kungens Kurva med kollektiva färdmedel konstaterar att det är långt mellan butikerna och att det inte är ett promenadvänligt område.

EDICT-projektet

Det svenska EDICT-projektet har haft som uppdrag att undersöka nyttan med och behovet av en förarlös taxibana mellan Skärholmen och Kungens Kurva. Deras slutrapport från september 2004 visar att detta skulle vara ett mycket lönsamt och lovvärt projekt, ur flera synvinklar.
Hållplats för hängande FlyWay-vagnar utanför IKEAs entré i Kungens Kurva. Bilden skapad av Hans Kylberg på Visulogik. Klicka på bilden så får du en förstoring, med bättre upplösning.

Figur 13:1

SwedeTrack System AB har i detta sammanhang en egen lösning, där fördelarna med hängande vagnar tas tillvara på ett bättre sätt.


Copyright © 2004, SwedeTrack System AB (Publ.)
Last Updated: 2007-01-17
Webmaster
This site is maintained by Johnson Consulting