|
|
|
|
|
| Om man varje dag gör litet mer än vad som förväntas av en, så dröjer det inte länge förrän det förväntas ännu mer av en. |
Spårtrafiken och trådbussarna i Stockholm försvann nästan helt i samband med högertrafikomläggningen 1967. Nu har spårvagnarna fått en renässans i västvärlden, och Stockholm har så småningom hakat på trenden med Tvärbanan.Tvärbanan kommer att förlängas från Gullmarsplan till Hammarby sjöstad, dit spår och hållplatser redan är byggda, och det finns planer på ytterligare förlängningar ut till Stockholms norra förorter framöver. Men att åter lägga räls på innerstadens trafikerade gator låter sig knappast göras; där är det numera för trångt. |
 I det läget kommer balkbanorna till undsättning; de kräver nästan ingen markyta alls, i förhållande till den nytta de gör. På denna sida ska vi titta på ett intressant förslag som bygger på en tänkt bana från Nacka, via Slussen och Stockholms Central, ut till Djurgården. Se nästa sida för förslag till detaljlösningar av Slussen, Gamla stan och Stockholms Central. För den intresserade finns RUFS 2001, dvs. "Regional Utvecklingsplan 2001 för Stockholmsregionen" att beskåda, både som utställning i Stockholm och som information på "webben". En alternativ website finns också. |
English |
 |
|
Det går ett lämmeltåg av bussar mellan Slussen och Nacka Forum varje dag! Förvisso finns här ett bra underlag för en balkbana. Vi har tittat på en bana som skulle utgå från Nacka Strand, via Nacka Forum till Slussen och Stockholms Central, där den på ett naturligt sätt skulle kunna anslutas till banan till Djurgården, som vi skrev om i förra kapitlet. Den tänkta banan skulle t.ex. kunna gå via från Nacka Strand, via Nacka Forum, följa Värmdövägen och sedan Saltsjöbanan mot Slussen. Vid Danvikstull skulle den ha en egen bro, såpass hög att den inte skulle behöva öppnas för passerande båtar. Avsides platser, som t.ex. "Fåfängan" skulle kunna få egna hållplatser. |
Den tänkta sträckningen enligt detta förslag visas i rött på kartan nedan. Som synes skulle man mycket väl kunna ha en bro över till Kvarnholmen och ev. fortsätta västerut mot Stockholm den vägen också. Vid Slussen skulle balkbanan lämpligen få disponera en egen fil vid bussterminalen (filen längst bort från T-banan). Eller, ännu lämpligare, ta över hela bussterminalen, som i sin tur då skulle få flytta ut till lämpligt ställe på Nacka, t.ex. vid Henriksdals station. Det skulle annars bli tämligen trångt för balkvagnarna och bussar. Efter Slussen gör balkbanan en högersväng in mot centrala Stockholm, som visas på kartan ovan. | Banan skulle ha egen hållplats-plattform ovanpå Gamla Stans T-bane-perrong och Centralens järnvägsperrong. Därefter följer den Klarabergsgatan en bit, svänger ner till Mäster Samuelsgatan vid Åhléns, och följer sedan denna gata till Birger Jarlsgatan. Därmed undviker den Malmskillnadsgatans bro över Hamngatan, som faktiskt blir svårforcerad för balkbanan, om man nu hade tänkt sig en hållplats på Hamngatan. Om man sedan fortsätter längs Strandvägen och ut på Djurgården, så blir balkbanan ett utmärkt komplement till spårvägen på sommaren, och busslinje 47 kan kanske dras in. Bild 1:2 visar de aktuella pendeltågs-perrongerna (till vänster) sedda från Tegelbacken. |
 |
 |
|
Banan skulle fortsätta till Gamla Stan så som framgår av Bild 1:6. Den streckade linjen visar en alternativ dragning; detalj-information kan hittas
här. Bild 1:5 visar schematiskt hur balkbanan skulle kunna angöra T-banestation "Gamla Stan": Den kommer in i "takhöjd" från Slussen, och eftersom taket på denna station ligger fritt, är det inget som hindrar att balkvagnarna får sin egen perrong ovanpå. Hiss och rulltrappor ger bekväm förbindelse mellan perrongerna. Bild 1:6 |
 |
Vid Centralstation kommer balkarna högre upp, p.g. av broar som korsar järnvägsspåren i bägge ändar. Varken vid Tegelbacken eller vid Klarabergsgatan finns det möjlighet för balkarna att gå under broarna (om man ska kunna samsas med gatutrafiken), så man måste här använda balkvagnarnas hissar (Bild 1:7). Ett alternativ till detta är förstås att förlägga balkvagns-perrongen på en högre höjd. Vid "Gamla Stan" ligger taken över de aktuella perrongerna fritt. Centralens nuvarande pendeltågs-perronger ligger inte helt fritt i höjdled; där finns f.n. en överbyggnad. Men perrongerna går ju att om-disponera, så att pendeltågen för överta en fjärrtågs-perrong, eftersom fjärrtågens perronger ligger fria i höjdled. |
|---|
 |
|
Ett genomskärnings-perspektiv tvärs igenom plattformarna visar hur det skulle se ut vid Gamla Stans T-banestation (Bild 1:8) och vid Centralen (Bild 1:9). Vid Gamla Stan kommer balkvagnarna in i plattformshöjd, och trafikanterna hindras via plexiglasskivor att gå i vägen för vagnarna. Dessa plexiglasskivor har dörrar som öppnas och stängs synkront med balkvagnarna. Liknande system finns runtom i världen, bl.a. i Singapores tunnelbana, och kallas "Platform Screen Doors" (PSD).
 Bild 1:8 |
Eftersom balkvagnarna kommer in på högre höjd över Centralen, måste man i detta fall sänka ner vagnarna. Utrymmet (med 2 plattformar) ger möjlighet att använda 4 balkar, vilket, om de används förnuftigt, hindrar att balkvagnarna blockerar varandra.
 Bild 1:9 |
|
Om man istället väljer att kompensera höjdskillnaden med att lägga balkvagnarnas plattform högre upp, så har man möjlighet att slippa använda hissarna. Man får då ett vertikalt utrymme mellan plattformarna som skulle kunna nyttjas till en extra väntsal (Bild 1:10).
 Bild 1:10 |
Man skulle också, med fördel, kunna flytta Arlanda-expressens plattform till en plats bredvid pendeltågsplattformarna (Bild 1:11). Då kan balkbanan på ett bekvämt sätt även serva Arlandatrafiken. En extra vinst blir också att det blir ytterliga 2 balkar tillgängliga, vilket minskar risken för att vagnarna står i vägen för varandra. Problemet med att inte använda hissarna, utan istället köra vagnarna på samma höjd som plattformen, är att det inte är lika lätt att växla mellan balkarna (fågelperspektivet i Bild 1:12). Det går att växla i bägge situationerna, men det blir besvärligare för trafikanterna om vagnarna korsar plattformen i plattformshöjd..
 Bild 1:11 |
|
|---|
| Copyright © 2004, SwedeTrack System. | Last Updated: 2007-04-26 |
Webmaster |
This site is maintained by Johnson Consulting |
|---|
